high as a kite

Jag är inte så van vid starka medikamenter. Ikväll tog jag de tuffare smärtstillarna. Efter en stund gick jag som i sockervadd med tingelingsensationer i händer, fötter, armar och ben. Tjohej!

Jag ska nog bara ta dem när jag har väldigt ont...

Happiness Is A Warm Gun - The Beatles

colorways

En kusin skulle hälsat på mig idag, men som vanligt bangade hon i sista minuten. Vi har nog inte setts på åtta-nio år och det beror inte på mig. Jag kan inte låta bli att fundera på varför hon hör av sig, vill träffas, bestämmer en dag och sedan - konsekvent! - inte dyker upp. Den här gången fick jag i alla fall veta kvällen innan. Detta gav mig en dag som plötsligt blev helt oplanerad. Efter en förmiddag med disk, tvätt och skogspromenad med hunden körde jag ut till en god vän för en stilla kopp kaffe och samtal i skuggan på hennes altan. Hon skickade med mig en färgstark bukett från sin trädgård.

Häromdagen satte jag in en annons på Blocket, om att jag vill hyra ett torp eller ett litet hus. Jag gör mig inga som helst illusioner om att jag skulle få några svar. Tajmingen är ju helt fel. Men det kostar mig så lite och kanske kan jag fila på formuleringarna (jag glömde skriva att jag väldigt gärna vill ha en vedspis...) och skicka upp en ny, eller förnya denna, framåt höstkanten.

Symaskinen har åkt fram, också. Jag har lite projekt jag vill göra men behöver lite attiraljer, som dragkedjor och sådant, och orkar inte gå och köpa. Inte idag. Men innan helgen, så att jag kan greja loss. Jag väntar på ett beställt garn för en riktig gladkofta. Under tiden stickar jag på en sjal i mjukaste ull (jag försöker ha framförhållning... winter is coming - om ett tag) och tänker börja på en tröja i hønsestrik till Sigrun. Torvalds är klar och den blev fin. Sigges ska ha en lite annan färgpalett.

Är jag gladare nu, än på sistone? Nä. Men inte ledsnare, heller.

A House is Not a Motel - Love

inget nackskott

Det blir MR av båda knäna. Eventuellt också höften. Och det redan nästa vecka.

Till dess har jag fått en ohemul mängd receptbelagda smärtstillare att knapra på. Jag misstänker att de räcker bortom semestern...

Men detta känns ändå positivt. Något händer!

In the Eye of the Sun - The Doors

att landa

Måndag. Det är nog först nu, när jag fick sova tills jag vaknade, som jag förstår att semestern har börjat. Midsommarafton var en härlig, rolig, festlig och utmattande tillställning. Drygt 40 vuxna och säkert 20 barn i olika storlekar. Torvald i liten rutig finskjorta och Sigrun i en alldeles förstor dirndlklänning som hon älskar, och som varit hennes mammas en gång på åttiotalet. Blomsterkransade små huvuden. Traditionell lunch, dans kring en stång Matilda klätt och Mike rest, en eftermiddag med prat och lek och poolplask och stilla stunder och, som avrundning, grillning. Jag hade verkligen en mysig dag och ändå kändes det som lenaste dun i huvudet, när jag körde hemåt mot stillheten och tystnaden. Mikes mamma följde med och i lördags gav vi oss själva en stillsam förmiddag, under fina samtal, innan vi körde tillbaka ut till Börringekollektivet.

Gårdagen: lååång promenad i Sandskogen med hunden. Stickning som meditation och framför ett par bra filmer. Orka bry sig om solen. Den hinns väl med, den också. Jag har 49 dagars ledighet kvar.

Alldeles strax ska jag till läkaren med mitt knä. Jag ska försöka vara väldigt besvärlig om hen inte fattar. Jag vill ha en MR på knät (och påföljande meniskoperation) och jag vill ha något antiinflammatoriskt för muskel- och senfästen på vänster ben. Får jag inte det vill jag ha ett nackskott.

The Spider and the Fly - The Rolling Stones

semester

nästan framme

Det var ledsamt att tacka av underbara kollegan J, idag. Men vi kommer ju att ses igen. Det är ju egentligen helt galet... hur hon och sambon köpt grannhuset till mitt gamla hus. I Byn. Och går allt vägen kommer hon att jobba på min gamla arbetsplats, till hösten. Vad var oddsen för det? Så när jag hälsar på i Småland nästa gång ska jag hälsa på hos henne också. Det blir bra.

I morgon ska jag till naprapaten, tidigt. Sedan in på jobbet ett par timmar för att pyssla med några grejer jag vill ha klara inför läsårsstarten, och efter det går jag på semester. "Väldigt skönt" är ett understatement.

Midsommarafton blir säkert fint, men just nu känns det bara som något som måste göras. Going through the motions. Komma ut på andra sidan och koppla av. Förhoppningsvis.

Like a Hurricane - Jeff Healey

dröm

Just när jag skulle somna igår, fick jag ett pling på messengern från kollegan S. Hon satt och skrev sin ansökan till lärarlönelyftet och ville diskutera lite formuleringar. Sista datum: igår. Och jag hade väl på något vis förträngt det hela. Jag tror inte jag får något lönelyft* i år heller, relativt nyanställd med rätt bra lön som jag är. Men det är fanimej en principsak att alla ska söka. Så jag mejlade henne min ansökan från förra året, moddade den sedan lite och skickade in, jag också. Sedan tvärsomnade jag, med laptopen i sängen...

... och vaknade strax före åtta. Det verkar som att valpen äntligen fattat att man inte behöver rusa ut klockan sex varje morgon. Sweet! Han fick mat och sedan en lagom lång runda, så att jag fick kaffa i lugn och ro. Nu sitter jag här och stickar, lyssnar på vloggar på Youtube och har det allmänt lugnt och skönt. Planen för dagen är sedan en riktigt lång promenad i Sandskogen och därefter lunch och skönt snack med en väninna ("väninna" låter lite vitvinsfnittrigt... jag vill hellre säga "vän", men då finns det bloggläsare som missuppfattar och per automatik tror det handlar om en manlig "vän"... och jag har svårt att använda uttrycket "tjejkompis" om en person som är 60+...).

Kvällen kommer antagligen fortsätta i samma stillsamma anda. Men... tänk om jag hade en liten stuga... så jag kunde sitta ute i den ljumma kvällen... lyssna på fåglarna... känna natten komma... Ja, man får faktiskt drömma. Jag saknar inte att bo i Byn. Absolut inte. Men DÄM vad jag saknar Altanen. Jag lär nog aldrig mer köpa ett hus - såvida jag inte får det sjukt billigt - men jag när en tanke om att hyra ett. Lite på landet. Inhägnad trädgård, så hunden kan ranta runt och barnbarnen leka tryggt. Odla krydderier, tomater och chili (sådant jag klarar av, alltså...). Om någon har ett tips så hör av er! ;)

Med jämna mellanrum får jag bilder och meddelanden från Börringekollektivet som är på resa i den grekiska övärlden. Vilka minnen... Poros... Egina... Agistri... Hydra... Jag "måste" eventuellt göra en ötripp. Kanske nästa sommar?

Virginia Plain - Roxy Music

* I min bok är det inte ett lönelyft om beloppet man får uppe på sin lön bara gäller för tre år och sedan dras det tillbaka. Ungefär som att ett förstelärarskap näppeligen kan vara ett karriärsteg om det är tidsbegränsat, vilket det är i min kommun, liksom i många andra.

framåtanda

Idag, när jag satt vid mitt arbetsbord, kände jag lite entusiasm inför de möjligheter höstterminen kan tänkas erbjuda. Jag undrar om jag känner likadant i augusti.

Stand By Me - Ben E King

långsiktig plan

Vackert, eller hur?

Emerald - Thin Lizzy

la dolce vita

Jag for ut till Börringe igår, för att hämta lite glädje. Stannade kvar tills idag, vid lunchtid. Två arbetsveckor kvar. Imorgon: brännbollsturnering med SA och ES. Alla lag/klasser klär ut sig. Lärarna kommer överraska eleverna med att vara utklädda (?) till hippies. Bästa tema vinner ärofullt pris.

På eftermiddagen ska Floyds stygn tas.

Jag lever ett spännande liv.

Black Hole Sun -Norah Jones

waiting to exhale - varning för ego-rant

Lördag. Numera låter hunden mig sova till halvåtta, om jag vill. Skönt. Vi har promenerat, han har fått pälsen genomkammad och jag har tagit hand om gårdagsdisken som jag inte pallade att göra igårkväll, efter en lång arbetsdag (men rätt trevlig, med allehanda småsaker att fixa undan och ett trevligt firande av två "guldklockor) och tre timmars kurs på Brukshundklubben (vardagslydnad). Nu dricker jag kaffe, äter en macka och lyssnar på regnet. Senare idag ska jag ut till Börringe och vara barnvakt medan Matilda & Mike går på fest. Det är dem väl unt.

Förra [lång]helgen var mina systrar här. Vi hade kul tillsammans. Det finns alltid intressanta saker att prata om och utöver det vandrade vi vid Stenshuvud (det gjorde jävligt ont i mitt vänstra lår, men jag är enveten) och vid havet, fikade, klappade på garn hos Alpaca of Sweden, var i Kåseberga en sväng och såg oss om på Österlen i största allmänhet.

Jobbet. Jag ser ett slut på ett tungt, stressigt år. Jag skriver ner saker jag kommer på som ska minska min stress nästa år. Saker jag ska göra, men framförallt saker jag inte ska göra. Jag blev glad igår när jag pratade med ett par av lärarna på Estet. Jag ska ha en av deras klasser i religion och det är dels en liten klass (10 elever! Hurra!) och dels en väldigt kul klass. Det ska jag försöka göra något riktigt bra, annorlunda och roligt av!

Kroppen. Ja, eller åtminstone benen... Haha... Jag går hos en naprapat nu. Hon är grymt bra. Hon drar rätt allt i mitt sneda skelett och peppar mig. Första gången konstaterade hon att ett par av mina nackkotor och mitt bäcken är så sneda att det skiljde 2 cm i benlängd. Inte undra på att det gör ont. Hon drog rätt och jag kunde faktiskt känna, i flera dagar, att allt kändes bättre. Men eftersom jag dragits med detta en längre tid rättar det ju knäppelunda till sig på en enda gång. Jag var tillbaka hos henne igår och det mesta hade hamnat snett igen - men inte riktigt lika illa som sist. Jag får fortsätta gå hos henne tills jag får ordning på högerknät, som troligen är roten till hela skiten. Jag har åtminstone en läkartid nu, eftersom jag gjorde en egenremiss till ortopeden, så att jag kan få en möjlighet till röntgen och sedan - förhoppningsvis! - operation av menisken. En titthålsoperation, vilket ju innebär att jag kan åka hem samma dag! Jag längtar så jag blir gråtfärdig. Jag märker ju hur den ständiga smärtan, vid rörelse, sätter sig på mitt psyke och jag tror ibland att livet är slut. Ja, inte livet, alltså, men livet som jag vill ha det. Sweden Rock bestämde jag ju för länge sedan att skippa i år också, men såhär med facit på hand var det ju lika bra. Hur skulle jag kunnat gå och stå hela dagarna där? För att inte talaom halva nätterna... Att "alla andra" är där och har kul är bara lite småbittert. Men att jag troligen inte åker in till Malmö på söndag, för Uncle Acid & the Deadbeats, på grund av samma jeffla smärta - det är bittert på riktigt.

Så... jag är inte särskilt uppåt. Känner mig ensam - och orkar inte med för mycket folk. Paradoxalt. Är trött, men lite för rastlös för att vila. Osv.

Snart, snart är det i alla fall dags för drygt sju veckors semester och jag har inte så många planer men det känns gott. Jag kommer nog ha en del vänner på besök, jag kommer givetvis hänga med Börringekollektivet en hel del och mot slutet av sommaren ska jag då äntligen göra min roadtrip genom mellansverige och hälsa på goda vänner på vägen upp mot Ludvika, och sedan Älvdalen/Särna/Grövelsjön med Netti och våra jyckar. Avslutningen på fjällvandringen blir en repa till Stockholm där vi bl a ska se P!nk, i Globen. Jag hör eventuellt inte riktigt till målgruppen, men jag gillar hennes fantastiska röst och jag gillar hennes texter, så jag tror det blir en kul grej.

Och ska jag se framåt mot annat trevligt så har jag och Johanna redan pratat om att vår höstlovsresa kanske går till Dublin - och isåfall en konsert med Opeth!

Så... får jag bara den där semestern snart kanske jag överlever ett tag till.

Demon of the Fall - Opeth