onsdag 18 juli 2018

time out

Vi gjorde en liten vandring i
Sandskogen i måndags,
Sigrun och jag...
Mitt i semestern, bokstavligen, har jag en dag då jag inte gör ett jeffla dugg. Jag har haft dåligt samvete för det större delen av dagen, men så bestämnde jag mig för att jag ju går upp, klär mig och gör mina plikter varenda arbetsdag hela året och däremellan håller jag mig aktiv, socialiserar, ser mig omkring och what not så gott som alltid. Så idag gav jag mig själv ledigt. Från livet. Från måstena. Men framförallt från bordena. Jag började direkt när jag vaknade ur en dröm och hörde regnsmatter mot fönsterblecket. Lät mig ligga kvar i trekvart och bara lyssna och andas.

Jag har druckit te och ätit en enkel lunch och suttit på soffan, kikat ut på regnet ibland, och sett många avsnitt av In Treatment och innan kvällen kommer har jag säkert stickat några varv på ett projekt, också. Inget tyngre än det. Kanske ätit ett par bullar, också. Eller tre.

Men jag har också sagt till mig själv att detta är idag. I morgon ska jag göra saker, igen. Som att cykla längs havet, köra en tvätt, träffa lite storfamilj ute i Börringe och kanske rentav starta upp ett syprojekt jag tänkt på ett dag. I morgon.

I förrgår var det sex år sedan en av mina gudar dog. I tonåren brukade jag dagdrömma om att vi skulle gifta oss. Det gick ju över, förstås, men hans musikmagi bestod... Praise Mr Lord!

lördag 14 juli 2018

borta bra

Å ena sidan...

Jag hade bestämt att köra hem från Ön idag, och stanna hemma några veckor på grund av att jag lovat vara standby när Lillebror Rodey tänker anlända och att både Johanna och Jenny kommer och hälsar på, att jag ska till Oslo några dagar och sedan kommer syrran Cia på besök. Men jag sov dåligt, natten till fredag, efter att någon smugit runt stugan, i torsdagsgryningen, och stulit en av cyklarna som stod (olåst...) bakom gäststugan och dessutom längtade jag faktiskt hem. Och varför förstöra nästan en hel lördag på att packa ihop, städa upp och sedan köra i timtal, när jag kan göra det en fredagskväll, i stället? Så efter att ha varit nere i Gräsgårds hamn och kaffat och lunchat med Lena och Janne (som också hade drabbats av hemlängtan och bestämt sig för att köra hem till Byn samma kväll) gjorde jag ett effektivt avslut med stugan och körde hem. Via Byn, faktiskt, eftersom jag beställt en grej på nätet som av någon mystisk anledning skulle hämtas ut på Coop där (jag vet att jag adressändrade, när jag beställde...). Där passade jag också på att tanka och tvätta bilen som en slags symboliskt avslut på min Ölandssejour. Jag har stugan augusti månad ut och lär nog åka dit en gång till, skulle jag tro, men gör jag det inte är allt städat, avstängt och färdigt.

Det visade sig att en misstanke jag haft om att trots att gps:en inte håller med så är det både något kortare (marginellt) väg och helt klart snabbare att köra till Ön via Byn i stället för den urtrista vägen som går Karlshamn-Karlskrona-Ön. Å andra sidan har det varit en smula nostalgiskt att köra in i Nättraby och spana lite hur det ser ut nu, där vi bodde när barna var små...

Och... det var så skönt att vakna i min egen, sköna säng idag på morgonen. Jag kom ju hem före tio igår, så jag hann packa ur allt och skapa ordning. Nu kör jag en maskin tvätt och planerar att ta mig en cykeltur längs havet och det känns gott i min själ. Deppigheten ligger på lur men jag jobbar vidare med min strategi att varje dag göra något som är aktivit och som jag vet normalt får mig att må bra. I morgon ska jag påbörja ett pysselprojekt (klä om min sänggavel) och på måndag ska jag till gymmet. Jag ska klara det här. Jag måste.

... och å andra sidan.


En kul sak som kom ut av vandringen på Alvaret, häromdagen, är att vi började spåna på att cykla på Bornholm några dagar, nästa sommar. Det är något jag velat göra så länge men helst i sällskap och när jag kastat ur mig idén genom åren har mina vänner alltid tyckt att det verkar jobbigt - eller så har de väl bara varit väldigt ointresserade. Och så visar det sig att Malin gått och funderat på samma grej! It's a date!

Senaste bok jag läst: Dödstvätterskan av Sara Omar. Väldigt, väldigt tung och jobbig bok om ett viktigt och allvarsamt ämne. Den kommer att följa mig ett bra tag.

torsdag 12 juli 2018

la vida

Rekonstruktörerna. Alexander Klingspor.
En annan sak som lyfter mig är konst. Idag har det varit soldisigt och mulet och det var verkligen på tiden att lägga en god stund på att besöka VIDA konsthall och dyrka glas. Bertil Vallien är en favorit på området och på VIDA finns mycket av hans olika fält representerade. Förutom ett par fina utställningar med stolar (småländska och så John Kandell) så tyckte jag också mycket om Alexander Klingspors verk. Jag vet att en del tycker han är överskattad men jag uppskattar hans arbeten och de frågor jag tycker att de väcker kring människan, dekadensen och naturen. Jag gick tillbaka och såg hans utställning en gång till efter ett glas kaffe så blaskigt att det borde vara straffbart att servera - och jag tror att jag villhöver en målning. Men det får stanna vid en önskan...

Jag har idag visserligen varit själv hela dagen, men jag har socialiserat via telefon och dessutom dragit i några trådar för att träffa folk lite längre fram under semestern - and beyond.

onsdag 11 juli 2018

alvarsamt


Det finns något helande och välgörande i att vistas ute i naturen. Och i vänskap. Jag var så ledsen i morse. Igen. För ingen särskild anledning alls, kanske. Men jag har svårt att hitta den där... glädjen. Kanske är det så att jag har en depression? Inget är liksom roligt, eller ens särskilt meningsfullt, och jag har svårt att ta mig för ens de mest vanliga grejer som jag tidigare tyckt om att göra, eller gjort ändå för att jag vet att jag mår bra av det. Känner mig ensam.

Men nu ikväll mår jag i alla fall så mycket bättre och inser att det finns goda utsikter att påverka mitt mående. Jag har tillbringat dagen i sällskap av en väldigt skön vän, och tidigare kollega, och vi har vandrat i timtal ute på alvaret. Eller... vi har inte bara vandrat, vi satt också länge vid en varm häll, under himlens oändliga rymd, och samtalade. Sedan vandrade vi vidare över karst och varma hällar medan luften doftade så underbart av små, envetna växter, fortsättandes vårt samtal.

Jag må känna mig ensam, men egentligen är jag nog mest bara själv. Jag har fina, verkliga vänner, även om de inte är så många och tyvärr bor spridda så att vi kanske inte alltid kan träffas så ofta som vi skulle önska. Jag måste komma ihåg detta. Och jag ska försöka ta tag i vad jag kan; ta upp mina nyttiga rutiner, hålla mig mer sysselsatt (om så bara med stickning och annat pyssel) och försöka sätta små mål för detta. Och inte dra mig undan, utan tvärtom jobba mer på att socialisera. Det kanske låter töntigt, men så här kan jag fan inte ha det.

Öland Roots börjar imorgon och jag har vänner som är där. Men... någon måtta får det allt vara på socialiserandet.

torsdag 5 juli 2018

jag fyller mina dagar


Snart har jag varit ledig i två veckor. Fem veckor kvar av ledigheten. Det blir ju inga längre resor den här sommaren (heller) men jag vill få till en skön semesterkänsla ändå. Att inte ha hus underlättar. Verkligen väldigt få så kallade måsten. Samtidigt vill jag ju inte bara slarva bort tiden. Så jag solar och badar, läser, stickar, går ut för att dricka mitt eftermiddagskaffe på något café och vårdar mitt anspråkslösa sociala liv. Glass och kaffe med Matilda och Sigrun, på stan, och en lättsam middag i skymningen med goda samtal hos kollegan/vännen Maria. Ömsom hemma i Ystad och ömsom här på ön. Här på ön utflyktar jag och det med besked. Idag var det alldeles för hett att vara ute i solen, så jag tog min luftkonditionsförsedda bil och körde norrut på östsidan. Hela vägen upp till Långe Erik. Stannade till och tittade på runstenar, kvarnar, tog en kaffe, vandrade runt på klappersten och bland raukar.

Soligt, javisst, men också bra med vind så det kändes svalt och härligt. I morgon kommer goda vännen Erica över på vinkväll. Det brukar innebära inte bara drickande av vin, och ätande av något gott, utan framförallt skönt prat. På lördag kör jag hem en sväng, igen.

Jag ägnar mig inte enbart åt ytligheter och tidsfördriv. Jag har gott om tid att tänka. Och det gör jag. På nuet. Framtiden. Politiken. Samhället. Vänskaperna och relationerna. Livet.


söndag 1 juli 2018

mitt läsår

Färglagd rygg = läst bok

Ja, jag har semester nu och mitt arbetsår ligger ännu långt därborta mot slutet av sommaren. 43 dagar kvar till dess. Men jag har just avslutat ett annat läsår. Ett år av läsande. I min bullet journal har jag gjort en bokhylla där jag lagt in alla böcker jag läst under året. Egentligen är det en att-läsa-lista där jag sedan färglagt ryggarna allteftersom jag läst. Jag byter alltid kalender till 1 juli (gammal yrkesskada antagligen, då jag vill ha en och samma kalender under ett arbetsår) och det är ju idag! Jag har redan börjat fylla i min nya lista och mer lär det ju bli då jag får tips från andra (jag tar inte upp alla tips - bara de jag känner kan vara värda att kolla upp), eller själv blir nyfiken.

Jag har varit på Ön igen, i veckan som gick. Lite sola på strand, men mest upptäcktsfärder med bilen. Cyklarna vid stugan är tyvärr inte i skick att använda. Det blir mycket hav, fria vidder och en och annan fornlämning eller annan plats av historiskt intresse. Om kvällarna läser jag, löser korsord och dricker något glas vin. Lägger mig tidigt och sover gott. Vaknar till fåglasången i ottan. Nästa vända blir det lite mer av socialt liv, med en god vän från Byn som kommer över och hänger ett par dagar, en gammal kollega och jag ska vandra en dag på Alvaret och så är väl Lena och J. tillbaka i Gräsgårds hamn efter sin resa.

Jag har givetvis också hängt med Börringekollektivet lite. Jag körde direkt från Ön till Sigruns förskola, för hämtning, i torsdags och sedan blev jag kvar till sent fredag kväll. Som vanligt en skön mix av häng med lilla människan och internationellt samkväm - den här gången var gästerna greker och amerikaner. Och på tisdag ska jag umgås med vännen Maria, ute vid hennes hus vid havet. Om min gamla cykel hinner bli klar på verkstan ska jag cykla ut dit. Sweet!

Så... jag är nog inte så ensam som jag ibland kan känna mig. Kanske.


Tips emottages tacksamt!

tisdag 26 juni 2018

på ön

Sommarmorgon. Torpet ligger vid vägs ände, men människor vandrar förbi ibland på en liten stig, med eller utan hundar. De märker inte att jag är här, bakom den täta häcken av syréner. Från andra sidan fälten hörs hammarslag. Någon snickrar på sin stuga, kanske. Sirener... kanske från en brandbil? Det är torrt, här. Ack, så torrt.

Jag sitter vid det vingliga trädgårdsbordet med en mugg nybryggt kaffe. Katten tassar omkring i sin sele (tanken är att släppa honom imorgon eftermiddag) och fåglarna sjunger. Dagen ligger framför mig utan en enda riktig plan och det är skönt. Jag skulle tro att det blir en promenad för att utforska omgivningarna, en stund i en solstol och kanske en lite längre utflykt med bilen. Jag har kreativa grejer med mig (skriva, sticka) och ljudböcker i mobilen så jag lär inte få långtråkigt. Gräset behöver eventuellt klippas också, även om torkan kommer att göra att det ser ännu eländigare ut. Jag ska åka till Naturbokhandeln och köpa mig en ny Fågelguiden, men den vändan tänkte jag ta imorgon, lagom tills eftermiddagsfikat så jag kan avnjuta en paj med deras ljuvliga vaniljsås. Troligen får gräsklippningen vänta tills imorgon, också. Mañana, mañana...