
lördag 24 augusti 2019
kanske ändå...

oh, moon of alabama...

Idag ska jag ut till Börringekollektivet och gosa med mina två små favoritmänniskor och fika med Matilda & Mike. Det dyker säkert upp fler till kaffet, så där enkelt och självklart som det så ofta gör där (därav epitetet "kollektiv"). Med mig hem har jag förhoppningsvis Sigrun.Vi ska ha lördagsmys, har vi bestämt. Jag anar popcorn, memoryspel, pussel och bra böcker.
tisdag 20 augusti 2019
back in the old routine
Arbetsvecka två. Helt okej. I morgon kommer ettorna och på måndag resten. Det blir bra.
I helgen som gick fick jag rå om min mellantjej, Jenny, lite extra. Hon flög ner från Oslo i torsdags kväll och hem på söndagskvällen. Så skönt att bara vara. Tillsammans. Prata, skoja, kramas. Busa med de små. Vila. Fika. I lördags blev det ännu mer familjärt när Linus & Nathalie kom på middag - och min favoritsvåger, dessutom. Nu är han ju inte längre min svåger, men han är den ende på barnens fars sida av släkten som jag överhuvudtaget vill se. Och vi har alltid kommit så bra överens. Han stannade sent och vi eldade i kaminen och spelade TP in i natten. Jenny och han har ett särskilt band och det var fint att han kunde vara med, han också.
Två veckor kvar till ortopedbesöket. Jag har förhoppningar.
![]() |
Fredagsmyset! |
Två veckor kvar till ortopedbesöket. Jag har förhoppningar.
söndag 11 augusti 2019
det var det det


Sista veckan har varit barnbarnsintensiv. Lille T har fyllt ett år och uppvaktades både lite i måndags, på själva bemärkelsedagen, och i lördags med familj och tårta. Dessemellan har Sigrun varit här och vi har haft det kul.
Synd bara att jag är så in i bängen trött. Benet/höften gör ont hela tiden nu och jag blir uppenbarligen helt slut av att ha ont. I morgon börjar jag jobba igen och även om det känns helt okej, efter sju och en halv veckors ledighet, så kan jag inte låta bli att fundera på hur jag ska orka. En bra sak är i alla fall att jag fått nu tid hos ortopeden i Hässleholm om några veckor. Och så går jag något som kallas som Joint Academy och som kanske kan hjälpa lite (träning och information). Och knaprar värktabletter... Det gick åt en hel del när vi skulle vandra, kan jag meddela. Men det funkade även om jag fick gå sakta och inte tillnärmelsevis så långt som jag ville. Och dagen efter var jag rätt trasig. Men Netti blev också trött och till och med hundarna behövde vila så då tog vi det lugnt, för att sedan ge oss på'at nästa dag igen. Så här efteråt var det värt det. Men nästa år vill jag inte ha det på detta viset.
Nu: snabb hundrunda och sedan sängen. Väckarklockan ställd...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)