kärlekshelg

Känslan när en väldigt liten människa kryper upp till en i soffan, slår sina mycket korta, runda armar runt ens hals och gosar in sig med näsan i ens halsgrop - eller kanske delar ut en dyrbar liten puss - är hisnande. En känner sig oerhört utvald och speciell och är beredd att göra nästan vad som helst för att få uppleva det igen. Och igen...

Så. Det har alltså varit en skånsk helg. Fredagskvällsmys med film (vi såg bröderna Coens Hail, Caesar) och sedan en hel lördag, bara Sigge och jag! Vi var och lekte i en lekpark, handlade på ICA, övade oss att lukta på blommor (det är inte så lätt som en kan tro...), åt lunch och tog sedan en långpromenad till The Temple of Consumption (aka Emporia) så att jag kunde köpa strumpor, nu när jag ändå var i storstaden. Vi passade på att ta en lång fika på Espresso House, också. Sitta där och smågosa och titta på folk som gick förbi. Några var så intressanta att de fick en vinkning, eller rentav ett illpoj. Sedan tog vi bussen hem, så inte Sigrun skulle somna och därmed inte vara trött vid läggdags. Middag och leka med en liten handväska vari jag lagt en uttjänt plånbok (fylld med gamla utrangerade ID-kort, lånekort etc), en fickspegel som en viker upp, en nyckelknippa med inaktuella nycklar och Sigge fyllt på med några klossar och en liten leksakstelefon. Och så gå, förstås. När en just har lärt sig den tekniken är det nog det roligaste en kan göra, så då räcker det fint som lek att bara gå. Och gå. Och gå. När den lilla människan däckat var jag ganska slut, jag också, så det blev fika och ett par avsnitt av Gilmore Girls i soffan innan jag också somnade gott. Jag hörde inte när mamman och pappan kom hem...

Ännu är kartongen roligare
än innehållet!

Söndagen var regnig så vi var mest inne och förberedde eftermiddagens kalas. Vi tänkte att det lilla födelsedagsbarnet (mamman fyllde ju också år, i rappet) förmodligen skulle gå upp i en omloppsbana runt taklampan när hon, för första gången, skulle få smaka på sockerbemängda läckerheter som tårta och bullar. Tji fick vi. Hon ville inte äta något av det! Nå... desto mer kvar till oss andra. Och så tänkte vi att hon skulle bli glad för presenterna i form av ballonger, som några i uppvaktningen hade med sig. Men nej... de verkade bestämt lite farliga! Däremot hade ett av de besökande barnen med sig en... surfplatta! Och det är spännande grejer för en som inte får titta på, eller leka med, sådant...

Och sedan körde jag hem och helgen var slut. Det gick kvickt...

Kalaspinglan!

Den här veckan är helt jeffla fullpetad. Igår var jag på Linné, i Kalmar, för en konferens med VFU-lärare. Och när jag kom hem hade jag dejt med en snubbe som ville (och fick!) sälja mig ett ännu smartare larm än det jag redan har - och till ett bättre pris. I eftermiddag avslutas en redan ganska tuff tisdag med säsongens första APT. Imorgon har jag, i ett väldigt svagt ögonblick, bestämt att gå på bio med ett par kollegor. Vad tänkte jag? Mitt i veckan? jag kommer att vara helt slut... På torsdag måste jag förbereda helgens utflykt till Värmland. Och så ska ju träningspassen tryckas in.

För att öka på stressen lite så har jag ju nu en ny telefon. Visserligen en android igen, men ett helt nytt märke (för mig) och en del nytt att lära och en del inloggningar och funktioner som bara måste funka, som till exempel Mobilt Bank-ID, väckning och sådant. Jag har fortfarande inte kunnat ladda ner den låt jag "alltid" haft som väckningssignal...

Hej och hå.

Will O The Wisp - Opeth