la famiglia revisited

Sprang en kringelikrok på festival-
området/neonparken också, igår.

Gå upp mitt i natten för att titta på månen är ungefär som att ge mig ut och springa i ottan. Det händer bara inte. Kanske om någon hade väckt mig och släpat ut mig, med en mugg rykande hett, svart kaffe till hands. Men nu var det ju inte så. Jag kan kolla nästa gång. Det är ju bara 18 år dit. Fast jag har sett många fina bilder på Facebook. Och en del som ser ut som att någon plåtat ett självlysande knappnålshuvud på en oändligt stor sammetsgardin. Typ.

Men jag var ändå uppe före sex och njöt en klar, vacker morgon. Och den där muggen nybryggt java. Efter en stund kom Matilda och Sigrun ner och jag fick finsällskap. De andra (mina två systrar och Mike) for igår förmiddag, men tjejerna stannade tills idag så Sigrun fick träffa barnahälsovården igen.

Syrrorna har alltså varit här ett par dagar och tillsammans med nydanskarna har vi promenerat och varit på The Tea Room (igen!) och grillat ute (ätit inne) och pratat och slappat och gullat med Sigge och i största allmänhet tillbringat en trivsam helg tillsammans.

Ögonstenen!

Väldigt mycket familj på sista tiden, alltså. Och mer blir det. Kommande helg ska jag dock tillbringa ensam och det känns väl rätt åkej. Nästa helg blir det både Köpenhamn och Helsingborg.

När alla försvinner känns dock ensamheten ännu mer påtaglig. En plan börjar försiktigt ta form. Jag har ingen brådska, men en försiktig förändringens vindil kan anas. Mer om detta längre fram. Kanske.

True To You - Weeping Willows

Strax dags att göra som Sixten och inta horisontalläge...