onsdag 21 mars 2018

och ändå...


Och samtalen med den här lilla, då...
Dagarna är lite ljusare nu, ändå. Två dagar har jag till och med haft solglasögon på mig när jag kört till, och från, jobbet. Fåglarna kämpar på med sina vårlåtar och temperaturen kryper upp över nollan mitt på dagen. Själv är jag ändå ganska låg. Jag är inte den jag varit och vill vara, känns det som. Och ingen kan göra något åt det, mer än jag själv. Och jag är så jeffla seeeg. GAH.

Nåväl. Ljuspunkter finns: jag har fått ett garage på bakgården, till mitt nya hem. Jag ska in till Malmö på lördag på Symässan. Mest för att förhoppningsvis fynda fint garn och få inspiration men det kommer bli ett ganska socialt event, också. Flera av kollegorna ska dit och vi tänkte oss ses och fika eller luncha ihop. Efter mässan ska jag också sammanstråla med en fin vän från Emmaboda, som är i stan. Och så är det ju London nästa vecka.

Det är bara jag, liksom.

2 kommentarer:

ming wan lee sa...

Det är en dålig tröst, men du är inte ensam om att sakna värmen, ljuset, och hoppet om en vår. Skåne har mycket, mest av allt är det väl grådask, men rätt vad det är skiner solen och då jäklar kan man sitta där igen, med en kopp i handen och med solen i ansiktet. Vi ser framåt! Kram

magda sa...

Ja, något annat alternativ ser jag inte! Tack för uppmuntran! :)