de här lördagarna

Tranströmer om kaffe...

En vilodag. En lördag av lugn effektivitet.

Vaknar tidigt (ett resultat av att jag lägger mig tidigt och följaktligen har sovit färdigt redan vid halvsju, ibland) och tar det lugnt. Whatsappar med Mike om somriga planer medan jag fixar kaffe och sjunker ner i sköna fåtöljen för att samtidigt lyssna på Naturmorgon och sedan ett specialinsatt program om Tomas Tranströmer. Hans bortgång berör mig och jag blir lite förvånad. Jag kände honom ju inte, även om jag läst och läst och älskar hans diktning. Hur han målade fantastiska bilder med ord. Kanske kommer sig något av sorgsenheten av att han påminner mig om min pappa, som bara är några år yngre, har läst och älskat Tranströmer i evigheter  och inte heller är odödlig...












Det är min älskade Jennys födelsedag idag, också. Trettioett år sedan (om lite drygt tre timmar) sedan hon kom ut i världen! Jag vill inte ringa så tidigt på dagen, så jag nöjer mig med en fin hälsning på FB. Telefonsamtalet ringer jag på eftermiddagen och hon har det bra och har en lugn och skön dag med sin Kristofer.

Frampå förmiddagen ringer Linus och medan vi pratar klär jag mig, viker tvätt, får i en ny tvätt i maskinen, bäddar rent och småplockar med lite annat. Klipper till några frottébitar som jag sedan ska sy ihop till himla fiffiga hårturbaner (tar mindre plats och sitter bättre kvar på huvudet medan den värsta vätan sugs ur håret) att ha med på resor och i träningsväskan. Snyggar lite på arbetsbordet. Headset är en mycket fiffig uppfinning!

Julklappszombietomten har fått en kompis!

När vi pratat klart (det kommer vi ju aldrig att göra, men för den här gången, alltså...) tar jag bilen ner till ICA för att månadshandla. Ja, nästan i alla fall. Jag har en lista med nödvändighetsartiklar och basvaror. Fyller på med kycklingfiléer och annat så att jag kan foodpreppa för flera veckor. Utanför affären hälsar jag på Pamela, både när jag går in och när jag går ut och jag får ett sting av dåligt samvete för att jag inte lägger pengar i hennes mugg varje gång men tänker samtidigt att jag ger tillräckligt ofta (vad nu det är?). Någon ropar mitt namn och det är min tidigare kollega Nina. Evigheter sedan vi sågs sist) tror det var i somras någon gång) och vi blir stående en lång stund och pratar och uppdaterar oss. Bestämmer, lite löst, att ses och ta en fika eller kanske ett glas vin. Fast det får nog bli fika. Jag försökte dricka ett glas rött igår kväll men det ville sig inte. Smakade inte särskilt mycket och kändes inte det minsta mysigt. I och för sig kan Linus ha rätt i att det är trist om en inte har sällskap. Jag vet inte. Kanske lägger ner det. Inte helt och hållet, men... ptja... Innehållet i glaset igår vaskade jag.

REKLAMSTOPP! 

Det här är ett ljuvligt litet tillskott till la famigla. Möt Stitch, Johannas och Andreas lilla gull, nio veckor. Cuteness overload!

SLUT PÅ REKLAM!

Att plocka ur kassar är trist men dammsuga är tråkigare. Ändå får jag bådadera gjort och av bara farten skurar jag badrum och lilltoa och våttorkar golven, också. Vattnar växter och snyggar. Lugnt och fint. Släpper katter ut och in. Och ut igen. Och in. Osv. Lagar mig en härlig spenatsoppa men drömmer om att hitta små späda nässlor. Jag tror jag ska spana efter sådana under morgondagens springpass.

Jag läste för ett tag sedan om vad deodoranter egentligen innehåller. Bland annat är det aluminium som absolut inte är nyttigt. Idag letar jag efter aluminiumfria deodoranter på ICA, utan att hitta någon. COOP har inte heller och apoteket är stängt. Men jag kommer på att jag ju har grejer hemma för att tillverka egen. Jag har vetat hur en gör, ett tag, men känt mig tveksam till om det verkligen funkar. Dock har jag hört flera i bekantskapskretsen som tydligen är nöjda med resultatet.


Så... jag rör ihop egen deo. Två små glasburkar blir det. En att ha hemma och en för träningsväskan. Verkligen superenkelt... ½ dl kokosolja (som jag sätter i varmt vattenbad för att den ska smälta), ½ dl maizena (suger upp fukt), ½ dl bikarbonat (neutraliserar dålig lukt) och några droppar vaniljolja för lite svag parfymering. Rör ihop det till en sås, häller på två burkar och sätter dem i kylen. Nu har de perfekt konsistens för att ta lite på fingrarna och gnida in sig med. OM det nu funkar... Annars finns det dyra, ofarliga deosar att köpa. Inte här i Byn då, förstås.

Strax Earth Hour. Jippo för bättre bemedlade medelklassmänniskor med sitt på det torra? Givetvis. Men också ett sätt att skapa uppmärksamhet kring något som angår oss alla. Jag har ju alltid ljus tända ändå, så jag släcker väl de få elektriska som brukar lysa och kurar en stund i halvmörkret. Kolhydratladdar lite... ;-)

Prisoner of the Road - Sivert Høyem