Idag är det student här i Byn. De är så rörande söta och fulla av tillförsikt i sina fina klänningar och kostymer. Just idag, och varför inte över hela helgen, vill jag att de verkligen ska känna och tro att framtiden ljusnar och att den tillhör dem. Jag önskar dem inte några bakslag utan i stället breda motorvägar ut i livet och/eller in på universitet, högskolor och varför inte - åh, sköna utopi! - arbetsmarknaden. Måtte det bli just så.
Som en symbol för det ljusa, roliga och lovande skiner en glad sol över Byn, nu på morgonen. Jag hoppas den är här för att stanna!
Jag försökte se lite på teve igår kväll, efter att ha städat och plockat och fiffat och moffat (jag fick faktiskt upp resten av mina tavlor! - inte illa, va'? - det börjar kännas lite som hemma, ändå), men det var ju hopplöst. I och för sig har jag ju väldigt litet urval (där "väldigt", för den som så vill, kan ställas i relation till min uppväxt då man hade två kanaler och ordet "zappa" enbart handlade om Guds efternamn) men det var liksom bara fopoll och kungliga bröllop, såvitt jag kunde se. Till slut hade jag turen att glida över till Kunskapskanalen (*hyllar*) där det sändes en intressant film om Muslimska brödraskapets historia, i Egypten.
Igår, förresten... jag tror alla planeter stod på rad. Åtminstone inträffade det helt otroliga att alla mina barn är i Sverige samtidigt. Jenny och John har tillbringat helgen i Stugan och är idag på väg tillbaka till Oslo, Johanna är hos kompisar i Halmstad, Linus jobbar på som vanligt och Matilda kommer hit - i kväll! SÅ efterlängtat att få krama på åtminstone en unge. De andra ska jag krama lite senare i sommar. Det hade dock varit superfint att kunnat träffa dem när de ändå är i krokarna, förstås.
I hallen hänger en nystruken klänning. Svart med vita prickar. Naglarna nylackade. Håret ser ut att arta sig. Ett barförkläde har jag hittat, också. Det blir hårt arbete idag; lite administrativt, först. Sedan sista-minuten-instruktioner till och genrep med serveringspersonalen (klass S2) inför studentlunchen, kyrkan (om jag hinner och orkar), lunchen (som jag valt att avstå från och i stället jobba i köket med fram- och bortplockning etc), utspring och sedan promenad ner till sjön och mingel. Dagen blir helt enkelt som vanligt: lång. Men det ska bli så roligt! Några av våra avgångselever är de första mentorseleverna jag hade när jag flyttade hit till Byn för några år sedan. Då var de bängliga pubertetsungar - idag är de unga kvinnor och män!
Och... i kväll: Matilda!
Det blir en fin dag idag! Men innan jag drar igång den fyller jag på min kaffemugg och lyssnar lite på P1-morgon. Det är förstås också fint.
Emmaboda 16 juni, 2010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar