söndag 1 maj 2016

traditioner

Mike har sommardäcken i mitt garage och lilla familjen kommer hit över helgen, så han får skiftat. Det är i alla fall det de skyller på. Jag tror helt enkelt att det lockar med lite stillsamt familjeliv. Jag protesterar ju knappast - tycker också om det!

När de dyker in på fredagskvällen är jag i Kalmar, med några mycket trivsamma kollegor, och försöker sitta på Krögers uteservering. Det går bra en stund. Sedan börjar vi hacka tänder, trots infravärme och fleecefiltar, och vi flyttar in. Jag tar ett ganska tidigt tåg hem så jag hinner gosa med Sigrun lite innan det är hennes läggdags. Sedan sitter vi uppe en stund och smarrar lite ost och vin innan vi också viker ner oss.

Siggemys på lördagsmorgonen och efter frukost sticker Matilda till gymmet, Mike börjar greja med däcken och jag tar med Sigrun på en rask långpromenad. Varmt och fint. På eftermiddagen kör vi upp till Kosta eftersom Mike vill kika på ett bra fiskespö. Vi passar på att äta en sen lunch på Art Hotellets fina restaurang. Buffén är fräsch och varierad. Sedan strosar vi lite och den enda butiken vi faktiskt köper något i, i själva outletgallerian, är bokhandeln, där jag köper Max napp (jag älskar Barbro Lindgrens kluriga, rara böcker) till Sigrun - hon fyllde ju 8 månader! - och Matilda Bob Hanssons och grannsämjan är en långsam bödel, och så gav hon den till mig! Den ska jag ge tillbörlig uppmärksamhet, tänker jag, när det börjar bli fina altandagar. Matilda och Mike köper några vackra vinglas i Glasbutiken och jag hittar en studentprickasent till systerdottern Fanny.

På kvällen är det valborgsfirande på hembygdsgården, på Bökön (som inte alls är en ö och jag fattar inte varför den heter så), och vi strosar runt och Sigrun blir glad av folkdanslaget i allmänhet och fiolmusiken och handklappandet i synnerhet. Vi pratar lite om att folkdans riskerar vara en utdöende konstart och att det finns en viss sorg i det. Sedan tittar vi på två tålmodiga ponnyer som traskar runt med små ungar, busiga hundar, sockerchockade barn och vattenhjulet vid den lilla kvarnen. Så småningom tänds elden och vi stannar där en liten stund. Sigrun stirrar på elden med runda ögon och gapande mun. Ja, eld är fascinerande för såväl stora som små.

När vi börjar frysa lite promenerar vi tillbaka hem och råddar med surströmming, Måhända en lite otippad valborgsförtäring, men samtidigt något verkligt ursvenskt som Mike modigt ville testa, trots ett misslyckat kamikazeförsök vid Stugan förra sommaren. Och experimentet föll väl ut och han sa sig absolut vilja äta det igen. Jag tror jag ska lägga till "surströmmingspedagog" i min profil på Linkedin...

Innan de for hem idag hann vi med både liten sovmorgon, god frukost, solskenspromenad, bilstädning och en chiligryta till lunch. Sedan de farit hemåt plockade jag undan och ihop och knappt var jag klar med det så fick jag besök igen. God och fin vän på genomresa såg till att kika inom och det blev kaffe och skönt snack och jag är glad för det besöket!









3 kommentarer:

Cuby sa...

Tack för fikat! Det var trevligt att ses och babbla lite. Körde hem på två timmar, inte en fartkamera...

magda sa...

Ha! Snyggt jobbat! ;)

Ja, det var det verkligen! Och nu vet du var Emmaboda ligger. :D

ANNA sa...

Har ni kastat Ongen till fiskarna *smiles* ;)