Väckarklockan piper uppfordrande klockan sex. Någonstans i mitt sömndruckna medvetande vet jag att jag inte behöver gå upp idag. Jag drar ett förnöjt andetag och kryper ihop hos Mannen en stund, med handen på hans kropp, innan det blir dags för honom att kliva upp.
Innan han kör till jobbet kommer han in i sovrummet och kramas och pussas lite. Ute i köket puttrar kaffebryggaren.
Det är kärlek, det.
Björkeryd 9 april, 2010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar