inget glastak

Sista jobbmiddagen på ett bra tag, tänker jag. Inte för att det inte varit trevligt - för det har det! - utan för att det är tröttande med så långa dagar. Just nu känns det som en god idé att krypa i säng vid sju i morgon...

Men jag har bland annat lärt känna en trevlig kollega från andra sidan havet som jag bytt mailadress med och som jag hoppas kunna göra studiebesök hos, i framtiden. Tillsammans med de andra inledde vi kvällen i den här inte alls kassa glasbaren på KostaBoda Art Hotel...

...där jag satt helt belevat och smuttade på en Ardbeg och diskuterade katolska kyrkans avsevärda inflytande i den polska gymnasieskolan tills det var dags för en utmärkt middag i restaurangen, designad av Ulrica Hydman Vallien.

Nu: sängen! Pronto!