Jag noterar att mina nya roomies här på jobbet, trots sin relativa ungdom, verkar ha svårt att koncentrera sig. De ser undrande ut när My Generation dånar från cafeterian och elever hänger utanför arbetsrummet och pratar sådär högljutt som bara nervösa sextonåringar gör, samtidigt som det slamrar av elevskåpsdörrar och telefoner ringer. Och så stänger de in oss. Slår igen dörren till vårt arbetsrum. Så den går i lås. Jag låter den stå öppen när jag vandrar ut ur rummet. Bara för att finna den stängd (låst - vi har smäcklås) när jag återvänder. Arbetsro är en sak. En viktig sak. Men tillgänglighet är inte mindre viktigt, sett ur elevers ögon. Vi får nog prata om detta, tror jag. Eller så vänjer de sig snabbt! ;-)
Själva kulturkrocken hörs inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar