drömfångande

Några minuter över sex slår jag mig ner vid köksbordet med min kaffemugg. I tvättstugan snurrar två maskiner tvätt och i radion är det P1-morgon. Jag har sovit gott, även om jag vaknade och hade kramp i vaden vid något tillfälle. Jag låg och trasslade lite och till slut sa min käraste: "släng hit benet så kan jag massera dig", vilket jag gjorde. Jag blev mäkta förvånad då han inte låg där vid sidan av mig (och egentligen borde jag blivit ännu mer förvånad om han gjort det, eftersom han är hemma hos sig). Jag hade drömt alltihop. Eller... kanske inte det där med krampen? Jag vet inte. Sådär som det kan bli ibland flöt drömmen och verkligheten ihop.

Häromsistens var jag förresten hemma hos Mona Sahlin. Hon bor i radhus kan jag meddela och hon har inte någon hemhjälp. Eller så är hon totalt maktlös. Drivor av disk i köket, hundar och katter runt benen och inte ens kaklat badrum utan bara sådana där våtrumstapeter och dessutom en stor tvättmaskin. Samt kattlådor. Tvättmaskinen verkar inte heller användas alltför ofta eftersom hela badrummet är belamrat av smutstvätt. Och badleksaker. Jag märkte det när jag skulle låna toan, medan Mona fixade kaffet. Jag är inte särskilt kvackmagad men på den toan ville jag verkligen inte sitta så jag gick över till hennes granne i stället.

De hade en stor vit villa. Dörren var inte låst så jag gick bara in och satte av, genom den gnistrande vita och home-stageade hallen, mot det förmodat vita, kaklade och superfräscha badrummet. Just när jag skulle kliva in i badrummet kom Filippa (inte hon med K utan hon med R) ut och hejade glatt. När jag kom ut igen var Fredde och barnen där och alla höll på att byta om till någon fest. Jag upptäckte plötsligt att jag kanske inte riktigt hade kläder som täckte vad som skulle täckas, men Filippa är ju hyvens och lånade mig en handduk.

Sedan vaknade jag. Utan att ha fått det där kaffet av Mona.

Jag tror inte på drömmar. Åtminstone inte på den här. Men jag tror däremot att de mest perfekta och kontrollerade hemmen har något att dölja. Jag blir misstänksam när jag kommer in i ett hem där varje mattfrans är kammad, möblerna står i snörräta rader och taken nyligen blivit knäskurade. Å andra sidan är det otrivsamt om det blir alltför rörigt, eftersom ett sådant hem också är svårt att hålla en hyfsad hygienisk standard på.

Och varken hon-som-talar-som-om-mottagaren-är-efterbliven eller Alfons Åbergs pappa får min röst i höstens val. Bara så ni vet. Jag ska rösta som en god och klok människa.

Frågan just nu är dock av mer vardaglig karaktär; ska jag hälla upp en mugg kaffe nu och hinner jag dricka upp den - eller ska jag vänta tills jag hängt tvätten? Och: det är Fin Fredag - hurpass Fin ska jag vara? Håret är nyklippt och nytonat (teak) så den delen är tokfin. Återstår bara resten... Och det är ju ändå sista dagen på sommarskolan. Sista dagen på mitt läsår. Det bör givetvis högtidlighållas!


Emmaboda 9 juli, 2010