Det regnar idag. Jag tittar ut genom fönstret i arbetsrummet och ser hur fint det rinner ner över garagetaket och ner i hängrännorna som Mannen monterade igår. Det är bra med regn; gräsmattan och växtligheten behöver det och dessutom finns det en hel del inomhussaker att pyssla med idag. Och så är det roligt att se vattnet rinna ner i rännorna, som sagt.
Jag är inte riktigt klar med Håpas du trifs... Bitvis är den lite jobbig att läsa. Samhällskritiken är vass och välbehövlig, men under läsningen kommer jag på mig med att undra vad Alakoski vill med boken. Kanske kommer jag på det efteråt?
På fejan chattar jag lite med Matilda och skriver ett meddelande till Jenny. Det är ba på det viset med facebook; det finns inte alltid tid och råd (ringa till Norge är svindyrt och där har jag alla mina tre tjejer just nu) att ringa, men via fejan kan vi ändå hålla kontakten, så gott som dagligen, med varandra.
I natt (eller snarare i morse) drömde jag en sådan där skum, rörig dröm igen. Jag skulle bara in en sväng på jobbet, så här i semestertider, men det visade sig vara mer knôkat än på studenten och Johanna var där också, och hade en tågtid att passa - som hon missade hela tiden - och Susanne blev jätteledsen att jag skulle byta arbetsrum (vi som hade fått nya fina möbler, visserligen i dockstorlek, men ändå..?) och sedan gick hon och Johanna och fikade på 7-11 och jag fastnade med någon ny kollega som ställde jättekonstiga frågor och jag kom liksom aldrig därifrån. Mannen gissade att det är lite jobbångest som tar sig drömlika uttryck. Kanske? Men jag känner inte av någon sådan ångest. Medvetet. Kanske omedvetet, ändå, eftersom jag verkligen njuter av vår gemensamma ledighet? Och så ringde ju chefen igår, då... Hans fru - tillika min värderade och hjärtevarma kollega! - var med i drömmen också. Plötsligt hade hon blivit nästan 190 cm lång. Hon bar en generöst dekolleterad halterneckklänning, med djup skärning i ryggen. Urläckert, bortsett från det faktum att hon var extremt hårig på ryggen... Oh, well. Ibland är kanske drömmar bara... drömmar?
Nu ska jag gå ut i köket, fylla på min kaffemugg, skaka lite försiktigt på min vildjästfälla och sedan bre oss några goda frukostmackor.
Björkeryd 29 juli, 2010
3 kommentarer:
Mysigt med regn. Det är vått överallt här också. Jag gillar det. Det doftar alltid så gott ute när det regnat...
Apropå ringa till Norge, har ni testat Skype? Det är ett program man kan dra hem, och gratis att ringa om man ringer mellan datorer, så har ni två mikrofoner kan ni prata med varandra istället för att skriva. Man kan ringa till telefoner också, men.. i vilket fall - superbt program! Tips!
Jo, vi har Skype allihopa - men vi är sällan uppkopplade riktigt samtidigt... Mycket bra program, annars!
Mys on! :)
Jag ser "Håpas du trifs" som en jättevacker kärleksförklaring till sin bror. Samt välbehövlig samhällskritik.
Skicka en kommentar