homeward bound

Sista dagen i Scarborough igår. Frukost först. I väntan på frukostdags satt jag och skrev i det gemensamma vardagsrummet. En äldre dam satt där också, tillsammans med sin till åren komna dotter. Hon tittade ut genom fönstret, på huset mitt emot.

- Ah. Look at that beautiful house, sa hon.
- Yes it is beautiful, sa jag som den artiga person jag är, but I find all of Scarborough beautiful.
- Scarborough? sa damen. So that’s where we are.

Förmiddagen gick åt till att ta en rask promenad (skattletning och en smula snabbshopping) och sedan bjöds det på lunch på ett rätt flott ställe, av vår arrangör. Vi berättade för vår värdinna här på vårt Guest House att vi skulle dit och hon berättade att när hennes dotter skulle gifta sig för något år sedan var de där för att se om det kunde vara ett lämpligt ställe för mottagningen. ”A very nice man showed us around.. and he was very nice, if you know what I mean (och vi förstod att hon menade att han var homosexuell…)…” och så hade han berättat att om de ville kunde de får ett partytält uppsatt ute på gräsmattan vid dammen. När hon undrade vad det kunde tänkas kosta lät han genom sitt blotta minspel henne förstå att om hon behövde fråga hade hon antagligen inte råd. Där åt vi alltså lunch. Trerätters.

Sedan åkte vi till Scarborough Castle där vi mötte eleverna för en dramatiserad guidning. Dramatiseringen bestod i att eleverna skulle iscensätta ett slag och det höll på att gå illa när en av tjejerna knuffades ned i ett dike av leda blekingar (fast det skulle föreställa en normandisk invasionsstyrka) och slog i huvudet. Hon blev turligt nog mest chockad och återhämtade sig under eftermiddagen. Roland och jag passade på att plåta Anne Brontës grav, vid foten av slottskullen, och kom därmed på en lite lagom efterkälke för att också kunna leta upp en liten skatt som fanns just där.

Elton Johnkonserten var en fruktansvärt bra tillställning. En av de bästa konserter jag varit på. Lugnt och välarrangerat, de 8500 besökarna till trots. Fantastiskt bra ljud och en taggad, glad och underbar Sir Elton som bjöd på 2 timmars och 15 minuters oavbruten musik. Han och en flygel och många av hans bästa genom åren. Han har fortfarande kvar rösten, även om han skippade de högsta tonerna. Magiskt! Och en härlig avslutning på vår fina vecka här!

I sakta mak strosade vi hemåt och slank in på en pub för en sista ale. Vid Tesco splittade vi så att de andra gick raka vägen hem (antar jag?) och Roland och jag tog omvägen om Tescos parkering för att plocka en cache vi spanade på tidigare idag men inte kunde leta efter för att där var så mycket folk. Vi hittade den och fick också förklara för ett par nyfikna vakter vad det egentligen var vi sysslade med!

Strax är det frukost här och sedan bär det hemåt. En väldigt rolig och givande vecka och det är nästan omöjligt att lista vad som varit bäst. Att se hur våra elever har vuxit och bondat med varandra är absolut underbart, och att därutöver få lära känna kollegorna på ett nytt sätt betyder mycket! Att dessutom ha lärt mig dricka - och tycka om! - ale och att ha fått smaka på geocaching är också ett par verkliga toppgrejer. Och så England... alla trevliga, vänliga människor, all histora och andlöst vacker natur... Hit ska jag tillbaka!


Och partytältet… det kostade 300 pund. Att sätta upp, alltså. Rakt av. Vi snackar montering.