Jag är så trött på all stress och press. Känslomässigt. Mentalt. Min kropp vill inte ta sig ur sängen längre och jag inser att det är allvar eftersom hjärnan plötsligt är inne på samma linje. Förkylningshelvetet bidrar knappast med något positivt, heller. Det känns som att min reservtank är på väg att sina och jag vet vad jag egentligen borde göra. Jag borde dra mig undan. Stänga av. Allt. Bara vara.
Det är lätt att säga ecklesiastikminister - men det är rätt svårt att göra en.
5 kommentarer:
Snart är det sommmaruppehåll. Då lugnar det sig lite. Andas.
Kram
Jo, så är det ju, Mia. Faaaaast... jag har 3 veckor på sommarskolan först... ;)
Måste ta hand om sig. Kärlek!
´siktig... ta hand om dej och ta det luuugnt, så lugnt det nu går. Iallafal kanske en stund varje dag och på insidan...
KRAAAM!!!
Storkramen till Jajja & Anna! Puss!
Skicka en kommentar