Midsommarkalaset i Björkeryd blev en lyckad tillställning. En heterogen grupp som samlades kring sill, vin och musik långt in i sommarnatten. Partytält är en bra uppfinning, som Mannen hade fixat till. Han hade fixat en massa annat också. Kudos till honom!
Men resten av helgen - idag, alltså - har vemodet vilat över mig. Jag har hållit det i schack med lite nöje (leta skatt på väg hem mot Byn) och arbete (klippt gräsmattan med handjagaren!). Läst en del också - drickandes eftermiddagskaffe i min "sitthängmatta" som jag fick i present av kusinen Anna-Maria.
Jag satt där och läste i eftermiddagssolen och tyckte att jag var rätt okej. Men jag måste göra något radikalt. Nu är det sådär igen; jag otrivs något alldeles helvetiskt med min fysik. Börja träna mitt i sommaren är väl ingen megahit, men jag måste. Annars blir jag fanimej knäpp. Och ännu tjockare. :-(
2 kommentarer:
Det var en jättetrevlig midsommar Magda! Hälsa Janne och tacka! :)
Visst går det upp och ner i livet... kanske för att man ska veta att uppskatta det som är bra! ^^ Mycket av tiden blir mest en jämngrå sörja... transportsträckor mellan höjdpunkterna. Kanske ska man fylla de där grå perioderna med sådant som leder fram till nya höjder? :)
/Jocke
Det ska jag göra! :) Men, precis som jag tidigare sagt; det är gästerna som gör festerna!
Jag tror som du att livet måste gå upp och ner. Annars vore den jämngrå sörjan ännu jämngråare och sörjigare... Och jag har varit här förut. Allt ordnar sig.
Skicka en kommentar