Medan jag dricker mitt morronkaffe kikar jag ut genom fönstret. Kvarteret är vaket - det lyser åtminstone i närmaste grannhuset, och två kvinnor passerar min grind med målmedvetna steg. Kanske är de på väg till tåget? Jag har tänt ljus och lyssnar på P1-morgon. Tänker på kvällen som var igår. Det var intressant att få en inblick i hur mitt fackförbund arbetar med såväl löne- och arbetstidsfrågor som utbildningspolitik. Visst blev det en och annan paj kastad mot det andra lärarfacket men samtidigt som det irriterade mig med den typen av sandlåderetorik så kan jag inte låta bli att vilja kasta lite själv också, på ett fackförbund som bär en stor del av ansvaret för att statusen på vårt yrke sjunkit som en sten - och därmed också löneutveckling, förtroende och respekt.
Men det är inte bara Lärarförbundets agerande som är orsaken till hur det ser ut idag på många håll. I morgonens DN kan man på huvudledarplats läsa om hur forskarna svikit, de också. Hur de kanske suttit lite för intimt i beslutsfattarnas knä, emellanåt.
Som det är nu tror jag - och många av de kollegor jag ofta samtalar med om det - att staten helt enkelt måste ta ett större ansvar för skolan. Kommunerna, generellt, har inte den kompetens som krävs för huvudmannaskapet, helt enkelt. Därav de skeva fördelningarna. En skola för alla? BAH! Det är ett lotteri. Och det har inte så mycket med monetära resurser att göra som med resurser i form av beslutsfattare som vet vad skola och utbildning faktiskt handlar om.
Muttrandes över detta ska jag, om en stund, traska till min arbetsplats och flumma omkring. Låta eleverna söka sin kunskap själva. Eventuellt ge dem en wikipedialänk? Låta eleverna själva planera resten av terminen. Vad sägs om temaveckor fram till sommarlovet? Ett spännande och utvecklande tema skulle kunna vara "vattnets betydelse för sjöfarten"? Kanske skulle jag också se om jag kunde kvacka och vikariera lite i fysik? Eller kanske tyska? Alla kan ju vara lärare. Ämneskunskaper och behörighet är oviktigt. Kunskapsförmedling är fult. "Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka.” (Det där sista snodde jag ur Orwells 1984.)
2 kommentarer:
Samtalsämnet bland mina korridorsdamer på internatet igår kväll var faktiskt "läraryrket". Jag var i usel form och lyssnade väl egentligen bara med ett halv öra och kanske en näsborre, men det som jag lyckades sortera in i hjärnan tror jag passar bra att också sortera ut... Det är i alla fall inget jag ska dela med goda Magda ikväll, denna "Taggarnas dag"... ^^
Hehe... kanske lika bra..? ;)
Skicka en kommentar