Lång dag på jobbet. Jag var trött fram mot eftermiddagen. Klasskonferensen som avslutade arbetsdagen gick ändå rätt geschvint. God liten kaka till kaffet höll humöret, och blodsockernivån, uppe. Men jag var rätt sticksig när jag kom hem. Jag tror Mannen fick känna på det, när han ringde. Men ibland känns omtankar som föreläsning, förmaning och pekpinneri - oavsett hur väl menat det kan vara. Särskilt när jag är på kaktushumör.
Efter att ha matat på mer pellets i brännarförrådet, målat sängbord och ätit en tallrik pasta är jag nu lite mjukare, men har en hård nervknut inuti magen och är i stort behov av att sova. Dock är det kanske lite tidigt än..?
Här är lite mer sticks, fast av en annan sort:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar