Sjön försvinner i det tilltagande mörkret, men än kan man se vattenytan spegla den blyertsblå himlen. Det är tyst och stilla. Mannen sussar sött. Jag sitter med fötterna på bordet, dricker ett glas Masí, eller två, slösurfar och har just sett Trädgårdsfredag. Jag tycker att det är roligt att kolla på trädgårdsprogram, men jag vet inte om jag har det rätta tålamodet och den långsiktiga inställning som krävs för att själv driva en trädgård. Jag menar... man får ju först vänta och se vad som kommer upp, och först därefter kan man planera diverse ändringar, flytta lökar och annat. Allt tar sådan tid och man måste tänka så många steg framåt innan man gör något. Men... jag vill ju ordna sådant genast. När inspirationen faller över mig, liksom. Tacka vet jag pelargoner. Det är fint det. Jag var inom en handelsträdgård, på väg hem från jobbet, och köpte dels fyra vanliga pelargoner och dels en kraftig hängvariant i en helt underbar djupröd färg. Men det är märkeligt att det ska vara så knepigt att hitta alldeles vanliga terrakottakrukor?
Förresten; idag fyller min underbara Johanna 23 år! Det känns lite märkligt att jag i detta nu befinner mig bara några kilometer från Nättraby där vi bodde när hon föddes!
Och... även om vi pratat massor den här veckan så saknar jag fortfarande mina barn, nåt så in i bomben.
Björkeryd 28 maj, 2010.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar