Solig söndag i Blekinge. Men blåsig. Jag har ingen lust att gå ut alls. Och... då gör jag inte det. Så enkelt kan det vara.
I stället sysselsätter jag mina händer med lite småpyssel. Lite arbetsprover, om man så vill. Test av garner och andra material, för att se om de kan användas på nya sätt. Diskat har jag också gjort. Och bäddat. Så något "nyttigt" har jag ju ändå åstadkommit.
Intressant det där, med vad som anses vara "nyttigt arbete" och vad som i så fall också anses "onyttigt"? Om jag blir glad av att ligga en hel helg med näsan i en bok, eller stickande varv på varv på något projekt; är det mindre värt än att gräva upp land, måla eller kanske klippa gräs? Varför skulle det vara det?
Jag har inga problem med Luther, men jag har förstått att det finns andra som har det. Som tror att bara för att solen skiner måste man ut i detta solsken. Eller att bara för att man är ledig från sitt lönearbete så måste man fortsätta vara "effektiv" på sin fritid?
Jag tänker. Ibland räcker det väldigt långt. För mig.
I eftermiddag blir det färd tillbaka hem till Byn. Kanske målar jag lite i gästrummet. Kanske låter jag dagen i stället avrundas med en fika med en god vän.
Jag är en lat jävel. Det är jag stolt över.
2 kommentarer:
Det har väl ingentign med lathet att göra? Det har väl med självständighet att göra? :)
Här ute blev solen för varm när klockan rundade nio på morgonen så jag gick in.
Dessutom, om det att putta näsan in i en bok gör dig mer tillfreds än att lägga om taket så är ju det precis lika viktigt, om inte viktigare! Människor som är tillfreds tror jag har bättre hälsa, bra hälsa ger mindre utgifter för samhället. Tjioho!
Jag gillar hur du tänker, Lilla gumman! :D
Skicka en kommentar