roots to branches

När man träffar sköna vänner på samma våglängd som en själv så rinner tiden snabbt iväg. Plötsligt var klockan sent. Och jag som ska upp tidigt i morgon och förbereda herrfrukost. Nå - det gör inget. Kvällens samtal gav mer än de tog och har snarare fyllt på mitt energiförråd än dränerat det!

Jag loggade kort in på Facebook för att kolla om världen är kvar, innan jag själv försvinner för densamma några timmar och en vän hade lagt in ett så suveränt underbart Jethro Tullklipp. Jag blev tvungen (fast frivilligt, liksom) att lyssna tre gånger. Ian Andersson är världsabäst, helt enkelt. Och sättet på vilket texten, sången och harmonierna liksom hånglar upp varandra är fullständigt magiskt.

Lyssna själva.



Och jag ger er texten också. Ett stycke mycket fin och meningsfull musiklyrik av bästa märke!

Roots To Branches

Words get written. Words get twisted.
Old meanings move in the drift of time.
Lift the flickering torches. See gentle shadows change
the features of the faces cut in unmoving stone.
Bad mouth on a prayer day, hope no one's listening.
Roots down in the wet clay, branches glistening.

True disciples carrying that message
to colour just a little with their personal touch.
Home-spun fancy weavers and naked half-believers --
Crusades and creeds descend like fiery flakes of snow.
Bad mouth on a prayer day, hope no one's listening.
Roots down in the wet clay, branches glistening.

In wet and windy priest-holes. Grand in vast cathedrals.
High on lofty minarets or in the temples of doom.
I hope the old man's got his face on.
He'd better be some quick change artist.
Suffer little children to make their minds up soon.
Bad mouth on a prayer day, hope no one's listening.
Roots down in the wet clay, branches glistening.