en fin dag

Riktigt rask promenad över Västerbron och längs söder mälarstrand till Slussen för att möta upp med Anna. Vi tog en kaffe i Götgatsbacken och sedan gick vi - mot bättre vetande - mot gamla stan. Anna ville till Sound Pollution för att köpa en skiva. Själv råkade jag få med mig en prickig klänning från Indiska. Och nej. Den är inte svart. Jag bestämde mig för att förse min garderob med lite mer färgglada grejer. Den är... brun. Djärvt, men den som inget vågar vinner heller inget.

Så småningom var det dags att träffa Jane, nere från Gävle över dagen, och då hade Anna och jag redan landat på en liten uteservering med varsitt glas. Jane anslöt och sedan blev vi sittande där, i godan ro, mest hela eftermiddagen i skönt samspråk. En och annan regnskur strök förbi, men sitter man under tak spelar det ju väldigt liten roll. Vi spanade in E-type med ett flyttlass på andra sidan gatan och spekulerade i om han flyttade in eller ut. Och sedan kom Olle gåendes förbi! Min gamla roomie, alltså. Världen är liten. Han är klar med musikfolkhögskolan och har rätt bra med spelningar med sitt band och söker nu deltidsjobb för hösten. Jag tipsade honom om att kontakta mitt gamla jobb och höra om de kanske har något för honom?

När det var dags för Jane att passa bussen norröver och Anna började längta hem splittade vi, efter vederbörligt kramande och pussande, och jag gick tillbaka över till söder och gick hemåt längs St Paulsgatan och vidare via Hornsgatan, Västerbron, strandpromenaden västerut och sedan uppför backarna mot Matildas lya. Ganska rask takt, sådär så att det kändes som riktig motion. Himla skönt - men benmusklerna blir lite arga på mig för att jag har converse i stället för mina riktiga walkingskor. Nå. Vill man vara fin får man lida pin.

Nu blir det te och något på SVT Play, kanske. Eller bara läsa. Fin fortsättning på fin dag.