kaffekaffekaffe

Jag somnade ju om så småningom. När jag sedan vaknade vid vanlig tid kändes det som om jag körts över av det där tåget. Det gör det fortfarande, men jag är nyduschad och klädd och dricker Byns godaste i stora djupa klunkar. I fönstret och på bordet brinner ljus - och det enbart i dekorativt och mjukvaknande syfte. För nu har jag olidigt varmt i mitt Hus. 20.8 grader i köket är två för mycket, i mitt tycke. Jag har ingen termometer i sovrummet men det känns ungefär lika varmt och jag tror det är just det som är anledningen till att jag inte kunnat sova. Jag vill helst bara ha 17-18 grader där. Ska skruva lite på panna och termostater i eftermiddag igen.

Att jag inte var på min arbetsplats igår innebär att den här dagen måste vara extra effektiv. Spikskorna på, alltså! Och så avrunda med styrelsemöte i (v) ikväll. Onwards! Upwards!

Men än är timmen tidig, himlen svart och kvarteret tyst. Om jag blundar kan jag höra väntans tåg borta i fjärran, på väg mot det Förflutna igen. Eller... in i mitt Nu?

Här är en jag längtar efter, till exempel:

Det finns fler.