Natten har varit mild och öm, för att travestera Ulf Lundell. Jag somnade så gott, så gott och har sovit precis hela natten. Fått mina åtta, alltså. Ändå är jag trött nu. Jag skyller det på mörkret därute. Och på att jag vant mig vid att kunna sova länge, under lovet. Men när jag kliver ut för att bege mig till jobbet försvinner de sista tröttresterna och dagen drar igång på allvar.
Trots att jag har 4 minuters promenad till mitt arbete tar jag bilen. Inte för att jag är lat utan 1. för att jag då kan dra direkt från jobbet till gymmet och därmed eliminera eventuella undanflykter, eller upptäcka att tröskeln vid min ytterdörr blivit 2 meter hög och omöjlig att forcera och 2. för att det är så fruktansvärt tokhalt att promenaden snarare tar 10 minuter under vilka jag konstant riskerar att halka omkull och bryta allt jag har. Och jag kan ju inte ligga i gipsvagga hela våren nu när jag ska flytta in i hus och allting.
Under natten har det fallit ett par centimeter snö och det är blidväder. Jag slipper skrapa bilrutor och kan nöja mig med att sopa av dem.
Saker att se fram emot idag: träning efter jobbet och så stickcafé på det. Najs!
Emmaboda 12 januari, 2011
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar