di där barna...

Sällan är jag så tillfreds som när jag har barnen i närheten. Det må vara ett enda eller alla fyra. Med dem delar jag en närhet som ingen annan kommer i närheten av. Så är det ju bara.

Nu har jag ett av dem här. Vi gör inget särskilt. Bara är. Tar en promenad i duggregnet, till affären. Kommer in i värmen igen. Lagar en het soppa som värmer. Sitter bredvid varandra i soffan. Småpratar och känner att det räcker så. Behövs inte mer.

Fast... kanelbullar är ju inte uteslutna.