Första gången jag hörde talas om Halloweenfirande i Sverige var någonstans borta i skarven mellan åttio- och nittiotalet då Matildas nyinflyttade, amerikanska klasskompis Tiffany bjöd in klassen till Halloweenfest. Visst kände jag till själva traditionen men hade inte stött på någon som firade detta. Och inte fanns det häxhattar och pumpor och orange ljus och hittepåspindelväv och monstermasker och sådant i butkerna heller. Det skulle väl vara på Buttericks då? Men som jag minns det så löste vi det ändå.
Och nu kommer Halloweenskyltningenredan i början av oktober och de flesta av mina ändå nästan vuxna elever tror nog att vi alltid firat Halloween i Sverige - även om de också vet att det är en keltisk tradition, ursprungligen.
Mestadels är nog Halloween ändå köpmännens högtid...
Själv firar jag inte halloween. Men jag äter gärna pumpa! Kanske skulle jag göra en paj i helgen? Eller en god soppa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar