För de flesta av oss är den förväntan något positivt. Vi ser fram emot helgen. Men jag vet att denna förväntan för några kan vara något helt annat. En bävan snarare. Vetskapen om att helgen inte blir något varmt och gott och fint. Att det enbart är en plågsam transportsträcka till måndagen då en får gå till skolan igen och uppleva ett relativt lugn, en relativ trygghet.
I samtalen med eleverna får jag aldrig, aldrig förutsätta att helgen med nödvändighet är en bra sak. Och det alldeles oavsett hur mycket jag än kan se fram emot den själv.
Längtar ut ur de lysrörsupplysta, lite kvava rummen, till brinnande träd, flygande moln och hög, krispig luft. Till slät asfalt och full tank. Till närhet, värme och blues.
 |
| A room with a view. 2012-09-28 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar