Jag undrar när jag sovit ikapp. Och vad det är jag ska sova ikapp? Kanske borde jag lägga mig i höjd med Bolibompa, släcka och däcka direkt? Inte känner jag mig piggare av att halsen är rosslig och jag fått något som kan utvecklas till en trist hosta, heller. Minsann om det inte är... tisdag, också.
Men det är inte mycket att haka upp sig på. Eller gnälla om. Så jag dricker Byns bästa kaffe i skenet av tända ljus, och av teveskärmen där löften om sommarvärme även för idag blandas med kommentarer kring Schibbyes och Perssons hemfärd.
Gnäll är så jämrans tråkigt. Dessutom är det smittsamt. Det finns saker att gnälla om. Att vara sjukt missnöjd med. Att vilja ha en ändring på. Men gnäll ändrar ingenting. Hellre då välja sina strider. Det som låter sig påverkas kan en ju välja att engagera sig i - och det en inte kan ändra på kanske en kan låta vara, så länge? Gnälla lär ju i alla fall inte hjälpa...
Här får ni en klämkäck grej att irritera er på:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar