den bästa tiden

Bästa tiden att planera en lektion brukar, för mig, vara direkt efter jag just haft den föregående. Då har jag i färskt minne vad vi gjort, frågeställningar som dyker upp, idéer som föds och håller fortfarande i den röda tråd som löpt genom vårt arbete. I stället för att släppa den och hoppas hitta den några dagar senare knyter jag ihop den med nästa lektion, om än lite löst. Det blir samtidigt som en slags reflektion för mig. Och saker jag lovat fixa blir gjorda - pronto.

Ibland finns det faktiskt tid för sådant.

Igår kväll bakade jag ett par pajer att ha till middag och lunch. En av dem står i ugnen och värmer nu. En sallad är klar i en svart skål av lergods. Den skålen köpte jag för fem (5) spänn på auktion i Sunne 1979.

- Gimmä fLer bud! hojtade auktionsförrättaren. Får ja' fäm-å-fämti för skåln?

Men jag var tuff. En femma eller inget alls. En pappersfemma, då. Och skålen blev min. En klenod!

Om en stund kommer älsklingen hit. Jag hoppas vi hinner äta i lugn och ro innan jag ska på skrivarträff - höstens första! Och eftermiddagen är Leonard Cohen, än så länge. Men en vet ju aldrig...