Höstens första träff med skrivarcirkeln igår kväll. Vi befinner oss i olika stadier av processen och helt ostrukturerat (i dess bästa mening) kommer Kina stötta och hjälpa oss framåt. Inspirationen kommer nog inte bara från henne, utan från hela gruppen. Det slår mig vilka fina och spännande möten de där träffarna blir. Genom vårt skrivande och genom att vi bjuder in varandra i våra texter och tankar öppnar vi också dörrar på glänt, där vi får se glimtar av varandras liv. Och vilka liv...
Varje människa har en historia att berätta. Varje människa. Du med. Och jag med.
Den tanken har jag också med mig i mitt arbete. En klass arbetar just nu med Sommarprat, efter inspiration från kollegan Malin i mitt utvidgade kollegium och från Sommar/Vinter i P1, och varje elev får en stund på sig att prata, eller berätta, om exakt vad som helst som h*n vill. Och så koppla musik till det. Klassen är stor, över 30 elever. Nästan hälften hade, efter dagar av funderande, inte kommit på vad de ville prata om. Inte för att de hade så mycket att prata om, tyckte de, så att det blev svårt att göra ett urval. Utan för att de tyckte att de inget hade att berätta om...
Jag gav dem tips på hur de kunde brainstorma sig själva... prata med kompisarna... titta på gamla kort... eller nya... tänka på sin älsklingslåt och fundera på varför den betyder så mycket för dem... och en del annat. I morgon möts vi igen och då blir det spännande att se vad de kommit på!
För jag tänker att det verkligen är så. Varje människa har en historia. Värd att berättas. Värd att lyssnas på. Du med. Och jag med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar