kaffe

En ny dag. Mitt i veckan. Sedan bär det av mot helgen. Jag tänker att jag egentligen inte har tid med helg. Att jag skulle behöva en jobbhelg. Men besinnar mig. Jag tycker om att arbeta och jag toktrivs med mitt arbete. Men för att orka behöver jag, naturligtvis, vila och återhämtning. På helgen laddar jag och laddar om.

Jag tycker många verkar leva för helgerna, dock. För ledigheterna. I det liv jag valt att leva är det inte riktigt så. Visst tycker jag om mina helger. Särskilt de kravlösa och lustfyllda. Helgerna då jag kan sova länge, ägna en hel dag åt en bok, ta långa promenader och trivas med sköna människor. Men enbart som kontrast till veckorna fyllda av arbete.

Jag är glad att jag kan arbeta. Att jag får utvecklas. Förverkliga inte bara mig själv utan också mina tankar och idéer. I samarbete med andra arbeta med det beprövade men också bygga vidare utifrån nya möjligheter. Få vara med en bit på elevernas läranderesa genom livet. Jag är tacksam att slippa fundera över alternativet...