Himlen är bedrägligt blå... |
När jag vaknar vid åttatiden är älsklingen redan uppe. Eller snarare nere. Han har sitt datorrum i källaren och när jag smyger nerför trappen till köket hör jag svag musik nerifrån källarregionerna. Nästan ljudlöst lyckas jag fylla upp kaffebryggaren med vatten, skopa upp kaffe i bryggtratten och få igång maskinen.
Ute faller ett lite tveksamt och sporadiskt regn (det har det gjort hela natten) och jag sitter i den nya, mjuka soffan (minst lika skön som den jag har hemma) med en mugg rykande hett kaffe och tar mig en liten Facebook- och bloggpromenad. Kanske tar jag mig en sväng på Twitter också. Att vara två i huset, men ändå var och en göra sitt - en bra början på dagen.
That's more like it... |
Jag känner mig trött och sliten i kroppen. Jag skulle behöva vara ledig ett tag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar