tisdag 7 september 2010

klappa sin själ

Det är lätt att det blir mycket fokus på det rent fysiska när man lever ett Nytt Liv. Kost, träning, sömn och sådant. Ganska naturligt, egentligen. Men jag vill att själen ska hänga med också. Att ägna mig åt yoga en gång i veckan är en bra sak i det hänseendet. Samtidigt som kroppen och pulsen får sitt (vinyasa är ungefär som poweryoga i intensitet) är det väldigt skönt att släppa omvärlden totalt och bara vara i stunden. En slags mindfulness. Inga prestationskrav vare sig visavi de andra i klassen eller ens mig själv. Lyssna inåt, på kroppen och andningen och känna efter exakt hur djupt jag klarar att gå in i de olika positionerna just den här gången. Känna hur det sträcker och stretar emot för att bli allt mjukare och medgörligare. Och sedan... mot slutet av det 90 minuter långa passet... ligga stilla på golvet... dämpat ljus... varmt ombonad av en varm stor fleecefilt... fullständigt avslappnad...

... och när jag kommer hem fortsätter jag klappa varsamt på min själ. Jag dricker en mugg te och tänker på ingenting särskilt alls. Är skönt trött och genomarbetad i kropp - och själ.

Nu väntar en mjuk säng och en god natts sömn.

Inga kommentarer: