glupsk

Vanja undrade hur jag kunde börja på en ny bok samma dag som jag avslutat en annan. Ofta har jag ju 2-3 på gång samtidigt. Boken jag började på igår (Knausgård hade jag ju bara några sidor kvar av och den var tung, men det mesta av eftertankarna gjorde jag simultant med läsningen) var Den man älskar av Emily Griffin. En förutsägbar lättviktsbok i hen-litgenren. Jag läste ut den igår kväll. Den typen av bok jag kan skumma rakt igenom.

Det är helt enkelt så att när jag väl kom i slukaråldern i slutet av sextitalet, så hamnade jag i ett tillstånd jag aldrig lyckats ta mig ur. Jag har inte ens försökt. Varför skulle jag? Jag älskar min läsning, ju. Glupskt konsumerar jag såväl lättare som tyngre litteratur och försöker ge respektive litteratur den uppmärksamhet de förtjänar, vilken korrelerar med vad de ger mig under läsningens gång. En del är som smågodis. Snacks. Fruktmellis. Andra är som en förståndig frukost, eller en njutbar gourmetmiddag. Eller som mjuk, varsam havregrynsgröt som ligger länge och värmer snällt som fetvadd i magen...

I pipeline ligger nu Maria Svelands Att springa, Paul Austers Invisible och Bob Hanssons Vips så blev det liv. I bilen har jag just börjat lyssna på Emma (Jane Austen). Dessutom funderar jag på att kompetensutveckla mig själv en smula genom att bland annat läsa Vygotskij - det har jag inte gjort sedan lärarutbildningen, men jag har förstått av bland annat Anne-Marie att han har så mycket att säga.

Morgonens kaffe har en lätt touch av kanel och ljusen värmer fint. Utanför min varma, trygga bubbla är det mörkt och fem minusgrader. Jag umgås med tankar på hur det skulle kännas att faktiskt bara krypa ner i sängen igen, dra det fluffsiga duntäcket över huvudet och sova bort min dag. Som tanke är den skön, men som genomförbar idé faller den. Så... jag piggar upp mig med knallröda naglar och de fina röda örhängena jag fick av fina väninnan Pärlisen. Jag vet ju hur det blir; i samma ögonblick jag kliver in på jobbet sugs jag upp och timmarna bara flyger iväg, igen.

I stället fyller jag på min kaffemugg och lyssnar på nyheterna på P1. Det sägs att korruptionen och mutandet i Sverige ökar. Jag är inte förvånad. Är du?


Emmaboda 26 oktober, 2010