Det är egentligen idag som den där verkliga känslan av ledighet sätter in. När det är vardag och jag inte alls behöver kliva upp aptidigt för att sedan ta mig till jobbet. Men för att jag inte ska bli alltför chockad av tidlöshet har jag en tandläkartid strax efter nio, sådär så att jag ju ändå var tvungen att sätta klockan på väckning.
Till morronkaffet lyssnar jag på en länk jag fick av en gammal lumparpolare. Håll i hatten mina vänner, för här blir det åka av!
Nå. Jag vaknade ju och jag antar att det var det som var meningen!
Kaffet smakar gott och gymväskan står redo i hallen. Livet går vidare! Trots allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar