När jag vaknade i morse var det med hjärtklappning. Pappa!? Men jag kunde inte komma på vem som hade ringt mig. Jag tog mobilen och kollade upp senaste numren. Men dem hade jag ju ringt själv, och så var det ett från Jenny. Jag la mig en liten stund till. Funderade. Och kom fram till att även telefonsamtalet fanns i en dröm.
Märkligt hur drömmar ibland kan vara så oerhört levande att man tror att det faktiskt har hänt när man vaknar.
Men nu är jag i alla fall vaken och uppe. Inne på andra kaffemuggen och har hunnit småprata lite med Jenny. John sover fortfarande. Jenny är bra på det viset. Hon behöver inte heller tokprata såhär "tidigt" på morgonen. Hon fäller en och annan kommentar och försvinner ut på altanen med sin kaffemugg för en cigg emellanåt. Bra där (minus ciggen, dårå).
(I väntan på J&J)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar