Jag vet inte om ni träffat Mrs. Bao. Det har inte jag. Men jag har läst hennes sy- och tygblogg ett litet tag och nu köpt en del tyg från hennes nystartade webshop. Egentligen heter hon inte alls Mrs. Bao - hon heter Agneta och något vanligt son-efternamn - men det är ett tufft namn, tycker jag. Och tygerna är originella och helt underbara. Jag känner hur idéerna bara flyger genom huvudet på mig och en del av dem fångar jag in, tar ner på ett papper och realiserar. Jag vet inte vad jag ska göra med grejerna jag gör - om jag ska använda dem själv, ge bort dem eller rentav sälja dem? Kanske göra en utställning av dem?
Jag har suttit vid symaskinen en stund redan ikväll och efter en timmes paus framför Från Lark Rise till Candleford (jag har en weak spot när det gäller en del brittiska kostymproduktioner och det här är en av dem, med en varm fin berättarton) tänkte jag faktiskt fortsätta en stund till innan jag drar mig mot sängen och Joyce Carol Oates. Det jag syr nu är ännu en prototyp. Jag har valt att sy den i ett snyggt tyg, men ett tyg som inte är särskilt speciellt - så jag har råd att misslyckas och prova mig fram. Blir det bra går jag över till skarpt läge och tar fram något av mina importerade tyger (Mrs Bao opererar från Taiwan). Det är så roligt att göra fina saker!
Förresten... kan det vara möjligt att reboota ett förhållande? Mannens och min relation har varit knackig ett bra tag. Jag tar på mig en mycket stor del av ansvaret för det eftersom mitt behov att vara för mig själv och göra mina egna grejer är så stort och något jag inte backar på, samtidigt som jag haft svårt att hantera mina känslor av och rädslor för att såra, ledsengöra, få honom att kanske känna sig bortvald och därvidlag verkligen hållit honom på avstånd och skapat en stor osäkerhet hos honom vad gäller mina känslor och mitt engagemang i förhållandet. Jag vet inte riktigt själv vad jag känner och hur jag vill ha det heller, men vi hade ett bra samtal idag där vi kom fram till att vi ju har haft så mycket bra och fint och roligt tillsammans och att det ju kan finnas en möjlighet att hitta tillbaka till det och att ett avgörande beslut inte nödvändigtvis behöver fattas i brådrasket utan att vi får ge det ett tag till och under tiden se vad som händer. Time will tell.
2 kommentarer:
Ett förhållande handlar om att ge och få. Och livet gå hela tiden i olika faser. Vilket då kan innebära att en i förhållandet får ta ett steg tillbaka av olika anledningar och på olika sätt. Lyckas man med det så har man kommit långt. Tror jag. Sen är ju det lättare sagt än gjort förstås, som alltid... /Malin
Kloka ord, syster!
Skicka en kommentar