Varför ska jag alltid vara en sån mespropp? Varför ska just mitt hjärta göra ont när jag ska skiljas från sådana jag tycker väldigt mycket om? I all synnerhet som det är självvalt - och jag lämnar Byn för något jag efter om inte moget så dock övervägande valt för att det är vad jag verkligen vill? Och varför vill jag alltid fälla tårar till
Den Blomstertid... (ett av skälen till att jag inte gick till kyrkan) och
Studentsången (där kom jag inte undan)?
 |
| Finaste mentorskollegan Lorenzo! |
Nå. Nu ska jag hämta kraft och glädje i ännu en fin samvaro med en kär vän och kollega, Ingrid, som strax kommer hit för god mat och gott vin och skönt samspråk. I morgon är en ny dag av skilsmässor...
 |
| SP3! |
 |
| SP3 |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar