ramsigt och tramsigt

När barna var små hade de en favoritramsa:

Gubben Gren

sköt en sten

rakt i ändan på en ren.

Renen sprang

och bajset rann...

... och sen kom Gustaf Vasa

och torka' med en trasa.

En annan trevlig barnramsa är:

I hackebackeskogen där bodde en familj 

Och mamma laga maten och pappa hjälpte till 

Och lillan satt på pottan och gjorde marmelad 

men då kom gamla råttan och fråga vad det var... 

 -Håll käften, gamla råtta! det angår inte dig 

och det jag har i pottan, det tillhör faktiskt mig.

Och apropå apselut inkentinken, dårå... Av "svägerskan" Nom fick jag ju en knippe rabarber som jag tänkte baka en paj på. Men som så ofta blir det något helt annat när jag väl sätter igång.

Jag tog rabarberna (ungefär 500 g), skalade de grövsta och skivade sedan upp alla, tunt. La dem i en kastrull tillsammans med urskrapet från en vaniljstång, 2-3 matskedar rödvin, tre lagerblad och 2½ dl syltsocker (sånt därnt med pektin i, ni vet - eller så vet ni det nu). Lät det sjuda ihop i bortåt 20 minuter (svag värme, mind you!) och rörde om lite då och då. Hällde sedan upp det på en stor burk (givetvis efter övlig provsmakning - som utföll till synnerlig belåtenhet!) för att svalna och stå till sig. Det blir helt fantastiskt ljuvligt på en skiva vällagrad brie, det! Eller kanske tillsammans med en stygg Saint Agur, på en bit hembakat knäckebröd?