fikelifik

Catharina kommer förbi en sväng på kvällskanten. Vi dricker te och pratarpratarpratar. Och skrattar. Delar tankar och historier. Vi blir liksom aldrig färdiga... vi fnissar åt att jag nästan måste följa henne ut till bilen för att vi ska hinna säga så mycket som möjligt. En skön vänskap.

Jag är lyckligt lottad. Och kvällen är vacker. Liksom den här sången av min favoritbeatle...

While My Guitar Gently Weeps - George Harrison

Riksdagshuset, 2010