Spanaren. På helspänn. |
När jag sjönk ner här i soffan vankade han runt en stund, satt och bevakade gatan på sin pall och föll sedan till föga och hoppade upp och satte sig bredvid mig. Sedan var jag antagligen lite för ouppmärksam eftersom han kröp upp i mitt knä och sedan la sig i en strategisk position som omöjliggjorde både skrivande och slösurfande... Men det gör inget för jag tänker att det betyder att han känner sig rätt hemmastadd nu.
Men tusan vad han fäller. Jag ska borsta honom med gaffatejp, tror jag...
Sabotören. Drygare än Yes... |
2 kommentarer:
han verkar veta vad du behöver och du, du behöver den katten! :D
Ja, det känns så! :)
Skicka en kommentar