Så tog vi då sovmorgon, också. När jag bortåt halvtio vacklade ner för trappan, i riktning kaffebryggaren (och givetvis med Katten sakta masande i zickzack under mina fötter), kom jag på att det var ganska många veckor sedan jag faktskt hade en lördag (och en söndag) helt ograverad. Enbart för mig själv. Det var ett tag sedan. Välbehövligt.
Och jag har planer för dagen. Förutom en promenad (självklart!) ska kattlådan städas, tomatplantor planteras och egentligen borde också gräsmattan klippas. Med handjagaren. Vi får väl se... Och så ska jag läsa. Målmedvetet. Sense and Sensibility måste läsas ut nu och ge mer plats för The Book Thief och Stephen Kings Under The Dome, som Fanny rekommenderade till mig, när hon var här på midsommar, och som jag nu fått hem.
Idag får också bli en Suede-dag. Jag har sådana ibland och nu var det länge sedan. De har gjort så mycket bra att jag får kramp när jag försöker välja ut en låt för det här inlägget. Inte ens när jag smalnar ner urvalet till att enbart omfatta Dog Man Star blir det särskilt enkelt. Jag är glad att jag faktiskt såg dem en gång, på 90-talet. Bret Anderson var 90-talets Bryan Ferry.
Men innan jag tar itu med min dag (nå... jag tjuvstartar lite med att plugga in iPoden i stereon och köra Suede) ska jag ha en riktigt lat morgon. Dricka mitt kaffe sakta. Klappa lite på Katten och kanske läsa en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar