I detta nu står en plåt full av saffransbiscotti på tork i min ugn. Jag hittade ett Leilarecept och när jag såg den torra massa som skulle föreställa deg (tänk: smulpaj) och som skulle formas till längder förtvivlade jag, om än bara för ett kortare ögonblick.
Nu har jag gräddat och skurit - fortfarande helt i enlighet med receptet - och kanske blir det ändå skorpor värda namnet.
Jag tjyvsmakade på ett hörn och det är åtminstone inget fel på smaken. Inte heller på den ljuvliga doft som nu sprider sig i Husets alla vrår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar