Jag älskar Stockholm. Så till den milda grad att jag vill knäfalla på den skitiga perrong 18, när snabbtåget [punktligt!] rullat in och jag stigit av, och kyssa den fimpiga och nerpissade asfalten. Fast det gör jag ju inte. I stället tar jag på mig min blaserade storstadsmin och hastar bort mot T-centralen (inte en
Situation Stockholmsäljare i hela Suckarnas Gång... jag hoppas jag möter någon i morgon) medan jag snabbt smsar mig till en mobilbiljett. Passerar spärrarna och springer allt djupare ner i underjorden och tajmar det preciiiis när tåget mot Kungsträdgården kommer in.
På några minuter är jag ute i friska luften och promenerar bort mot Skeppsholmen. Drar min röda resväska förbi limousiner och rika företagsgangsters (jodå, jag vet nog hur de är - inte minst efter att nyligen ha läst Guillous
Skälmarnas marknad...) som vräker sig på Grands veranda. Över vattnet ser jag Gamla stans och ljuvliga Söders alla ljus glittra och jag gillar till och med trafikbruset, som ligger som en ljudmatta över allting.
 |
| (af Chapman och längre bort - Söders lysande höjder) |
Checkar in på vandrarhemmet som är det finaste belägna vandrarhem jag någonsin bott på, och köper med mig ett par mackor och en flaska vatten upp på rummet, som ligger lågt och precis mittemot
af Chapman. Öppnar fönstret och låter den milda kvällsluften och trafikbruset flyta in en stund, och fylla det lilla rummet. Ringer min älskling för att jag saknar honom så, och vill höra hans röst en liten stund. Jag hade väl såklart fått bo på hotell om jag ville, men jag
vill bo här. I morgon när jag vaknar ska jag ta en promenad runt Skeppsholmen och kanske in till Kungsan där körsbärsträden nog blommar nu.
Men nu ska jag strax rulla ihop mig för natten. Blunda och drömma mig in i minnen... från
Stockholm.
 |
| (A room with a view) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar