jante & luther

Att försöka lyssna på sin kropp. Bejaka känslor och behov. Se där något som är avgörande för välbefinnandet. Jag försöker. Det lyckas inte alltid. Idag, till exempel, tyckte min kropp att jag skulle ta mig en fluffsig sovmorgon och sedan flytta över till soffan med en balja te, filtar, kuddar och en riktigt bra bok. Det tyckte inte jag. Eller... egentligen var det väl just det jag tyckte?

Hur eller hur (sköterskan på mammografin igår använde också detta underbara uttryck) så stod    det två snubbar* vid min säng och petade på mig med vassa pinnar och ryckte av mig täcket - så jag (och kroppen) lät mig "övertalas" att spara sovmorgonen tills på fredag. Jag tror att det fungerade för att jag däremot igår kväll lyssnade extra noga och trillade i säng och somnade före tio.

Och nu är det sköna, vanliga morgonrutinen som gäller. Inte så dumt ändå. Det hjälper att se ut genom fönstret och se solen stiga över hustaken, upp i det stora blå.



*Luther & Jante, dårå...