förberedd

En fiffig form av motion är att gå eller cykla till jobbet. Att gå till jobbet är för min del uteslutet, numera, då jag har dryga tre mil dit. Cykla dit är nog ingen jättehit heller eftersom jag skulle få gå upp så bedrövligt tidigt på morgonen bara för att slita på mig kläderna, hoja dit och hinna duscha i tid. Gå hem är ju inte heller att tänka på. Men...

... jag kan ju cykla hem. Ibland. Om älsklingen är snäll (det är han) och skjutsar mig dit på morgonen, med cykeln på kroken därbak.

Jag är nyfiken på hurdan vägen är att cykla hem och hur lång tid det kan tänkas ta. Så länge eftermiddagarna är ljusa kunde ju detta vara ett himla fiffigt sätt att trycka in lite träning på väg hem från jobbet...

Så häromsistens rekade vi västsidan av älven, där jag brukar köra. Bra cykelvägar en bra bit av vägen, men inte hela. Men så fick älsklingen tips av en vän att en ju kan välja den s k Klarälvsbanan, istället, som går på den gamla banvallen (egentligen ända uppe ifrån Hagfors), som är lugn och trevlig och utmärkt på kartan så att det är enkelt att hitta.

Om det inte tokregnar i morgon ska jag testcykla den, alltså. Mats skjutsar mig upp till Forshaga och så hojar jag hem. Däcken är nypumpade, jag har snokat upp regnjackan (vind- och vattentät, men andas) jag köpte i England (just in case), tagit fram en rejäl vattenflaska, kollat batterierna i min Garmin Forerunner (en vill ju mäta distans och tid ordentligt) och lagt fram bra kläder. TJOHEJ!

Jag tar ut segern lite i förskott...