kollegialt

Lunchen blir lång. En kollega slår sig ner och vi börjar samtala. Det visar sig att vi har såväl gemensamma bekantas bekanta (typ) som dito värderingar och tankar kring exempelvis vikten av att äga sin morgon.

Sådär lång lunch har jag ju egentligen inte, men jag tog det som ett informationsmöte för nu vet jag också lite mer om historiken, om en del spännande projekt här (som till exempel ett friskvårdsprojekt, för både ungdomar och personal, som ska dras igång efter sommaren), var personalduscharna finns och vilka slingor häromkring som lämpar sig särskilt bra för en lunchrunda, när andan faller på.