Kanske har detta varit min absolut lataste dag i år. Bortsett från enstaka toabesök, vattning i växthuset, hängning av en maskin tvätt, och middag har jag tillbringat hela dagen i soffan. Jag har sett filmer: dels fantastiska Winter's Bone (se den om du inte gjort det!) och Trollkarlens lärling och Vem-vet-mest-maraton och så har jag läst ut Berättelsen om Nancy. Egentligen har jag lite dåligt samvete (damn you, Luther!). Men bara lite.
Elsie Johanssons underbara trilogi om Nancy vill jag skriva om, men vet inte riktigt hur jag ska lägga orden. Jag blir så kär i hennes sätt att berätta en del av vår historia genom att berätta sin egen. Hon lyfter fram de små människorna - som blir stora genom hennes penna - i en skildring av en tid som inte ligger så långt borta från vår egen. En tid av strävan långt bortom våra dagars bekvämligheter. En tid då en inte kunde ta allting för givet. Då en fick kämpa för att ens våga drömma. En tid i vilken mina far- och morföräldrar byggde sina liv och tog klivet från landet till staden...
En tid då folket byggde landet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar