Vi parkerade på torget och strosade Trossö runt. Ner till Borgmästarfjärden och Fisktorget och upp på Hantverkargatan och över torget igen och ner mot Ulrica Pia och sedan Amiralitetskyrkan och Rosenbom och om det uttryckligen står på en skylt att en inte får röra vid originalRosenbommaren innanför kyrkporten så börjar det klia svårligen i fingrarna på mig...
.. och ner mot Kungsbron och utsikten över öarna och ut på Stumholmen och en fika på kajen utanför Marinmuséet (och världens trevligaste kille jobbade där, bara så ni vet.. eller... näst trevligast var han nog för Mannen I Mitt Liv är givetvis ännu trevligare...) och sitta och sticka en stund i sköna soffor där och sedan ta resten av Trossö och lite furnering på Lilla Skafferiet (ett par goda ostar och surdegsbaguette) och en sväng inom UlloLull (jag skulle verkligen inget köpa... hmm...) och sedan spikrakt i riktning mot Glassiären och köa 20 minuter för den största glass jag någonsin köpt och sedan inte riktigt orka äta upp och vara alldeles jättemätt och så småningom köra hemåt, trötta och nöjda - tagandes omvägen Saltö - Dragsö - Ekholmen - stan igen - Nättraby - Björkeryd - Rödeby och så uppåt mot Smålandsskogarna.
Avrunda med ett glas rosé på altanen.
Gott så.
4 kommentarer:
åh ja vilka minnen! Karlskrona är så vackert, särskilt om sommaren...
Jaaa! Jag tänker alltid på den staden med kärlek!
Åh, Nils Holgerssonsstatyn den är så fin. Visst heter den något i stil med "Sprungen ur boken"?
Visst heter den så, Anna! :)
Skicka en kommentar